Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / 2013 / Att häda och skämta om religion är en demokratisk rättighet

Att häda och skämta om religion är en demokratisk rättighet

Det är underligt att de som predikar om det mångkulturella samhället inte förstår att det är svensk kultur att prata fritt och även skämta om religioner, skriver artikelförfattaren. (Foto: Wikimedia Commons)

Det är underligt att de som predikar om det mångkulturella samhället inte förstår att det är svensk kultur att prata fritt och även skämta om religioner, skriver artikelförfattaren. (Foto: Wikimedia Commons)

Debatten kring Jonas Gardells Twitterskämt om Ramadan väcker intressanta frågor om Sverige, det mångkulturella samhället och demokratin. Självklart ska man respektera att religiösa människor inte vill skämta om sin profet eller religion. Men Jonas Gardell är ingen muslim.

Trots detta kräver många att Jonas Gardell skall respektera islam och inte skämta om islam. Men frågan är om detta är normen nu i Sverige? Är man islamofob om man skämtar om islam? Hatar man kristna om man skämtar om kristendomen? Är man antisemit om man skämtar om judendomen? Får man inte skämta om religion alls?

De grundläggande idéerna bakom västvärldens liberala demokratier föddes under upplysningstiden vilket präglades av ifrågasättandet av heliga sanningar. Upplysningstiden resulterade i den religionsfrihet som tillåter muslimer att bosätta sig i Europa. Därför är det ironiskt att vissa tycker att skämt om islam är rasistiska. Om européer inte fått skämta om kristendomen och ifrågasätta kyrkan så skulle det inte funnits några muslimer i Europa. Demokrati och frihet är ett enda stort paket. Man kan inte välja bort yttrandefriheten och tryckfriheten och behålla religionsfriheten. I Sverige får man utöva sin religion men det finns också människor som får skämta om ens religion.

Det är underligt att de som predikar om det mångkulturella samhället inte förstår att det är svensk kultur att prata fritt och även skämta om religioner. Skulle vi leva i ett samhälle där man inte fick skämta om islam så skulle det inte vara ett mångkulturellt samhälle. Det skulle vara ett islamiskt samhälle, för det är islamisk kultur som förbjuder skämt om religion, inte svensk kultur.

Det fanns en tid då blasfemi var förbjudet i Sverige. Staten straffade individer för att de hädade. Att häda och skämta om religion är en rättighet som svenskar har erövrat i en historisk kamp mot auktoritära krafter. Ingen får ta denna rättighet ifrån svenskarna, vare sig det är staten eller enskilda individer på Twitter.

Det finns idag länder som saknar den västerländska upplysningstraditionen och i dessa länder får man inte skämta om religion samtidigt som det saknas religionsfrihet. Saudiarabien och Iran är exempel på sådana länder. Folk som lever i dessa länder vill komma till västvärlden för att få samma frihet och rättigheter som vi har. Därför är det tragiskt att den frihet och de rättigheter som så många människor längtar efter kallar vi i Sverige för ”rasism” eller ”islamofobi”.

Sverige är ingen isolerad enklav utan en del av världen. Vi lever i en värld där komiker, som iraniern Fereydoun Farrokhzad, mördas för att ha skämtat om religion. I denna värld borde Sverige och svenskar inte fördöma komiker som skämtar om religion – utan istället skydda deras rätt att skämta om religion.

Nima Gholam Ali Pour

Om Redaktion Liv och Rätt

avatar