Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / 2012 / Behöver vi även mänskliga skyldigheter?

Behöver vi även mänskliga skyldigheter?

Mäktiga institutioner, som FN och Europadomstolen, backar upp innehållet i deklarationen om mänskliga rättigheter. När det gäller ”mänskliga skyldigheter” är det svårare att hitta kraftfulla förespråkare. Carl Johan Ljungberg berättar om den vindlande färden med rättighetstänkandets tysta följeslagare.

Europadomstolen tar ställning till staters brott mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Men finns det även skyldigheter, och hur ska dessa i så fall formuleras och tillämpas? (Foto: Liv&Rätt)

Vad som är tillåtet och inte väcker många frågor. Inte någon tid har nog lagt så mycket energi på att skapa regler för tillåtet handlande som vår egen. Det har dock mest rört sig om rättigheter, å ena sidan, samt förbud å den andra. Frågan om vi har några bindande skyldigheter har väckt betydligt mindre intresse. Någon enighet har det varit svårt att uppnå.

För dagens rättighetsdebatt framstår FN-deklarationen om mänskliga rättigheter från 1948 som en ledstjärna. Men i det dokumentet nämns även skyldigheter. De sista artiklarna (nr 29 och 30) säger kort att individen har skyldigheter mot samhället. Han får alltså inte utöva sin rätt så att andra skadas, heller inte så att andras rättigheter kränks.

Gemensam överenskommelse

Avsikten då FN-deklarationen antogs var att även skapa en mer utförlig skyldighetsförklaring. Men tiden var knapp och den uppgiften sköts på framtiden.

Inte förrän 1966 stadfästes två principiella så kallade Human Rights Covenants (mänskliga rättighetsöverenskommelser). Dessa har ratifierats av flertalet regeringar, som därmed förbundit sig att arbeta bland annat för dödsstraffets avskaffande.

Nio plikter

Då FN-deklarationen 1968 firade tjugoårsjubileum förde österrikiske professorn Rene Marcic fram förslag till så kallade ”subsidiära plikter mot samhället”. Han urskilde nio sådana plikter: plikten att vara hederlig och lojal, att respektera och hålla sig informerad om lagen, samt att lyda, granska och motstå lagen (d v s i lägen som uppstått då man tvingas motsätta sig den), att avstå från våld och andra illegala medel, att inte missbruka sina rättigheter, att iaktta (jäm-)likhet, samt att visa ömsesidig hjälp.

Dessa plikter liknar, som nog framgår, mera allmänna principer eller dygder. Professor Marcic såg också sin insats mer som brett klargörande. Han gav inget förslag till hur dessa plikter kan stadfästas i en deklaration eller bli till föreskrifter med bindande verkan.

Ingen samlad kampanj

Samma svaghet verkar gå igen i de andra förslag som lagts fram. Fast både individer och en rad ideella organisationer efterlyst bindande regler, har såväl Romklubben som andra tankesmedjor (t ex InterAction Council och Parliament of the World Religions) hittills undvikit att framlägga mer precisa förslag till sådana. Ingen har heller riktigt sökt driva en samlad kampanj för att stadfästa sådana skyldigheter.

Idéer har inte alls saknats. Ett skäl till att de inte slagit rot kan vara en tidsanda, som gör att många kräver eller förutsätter stor frihet för sig som individer. Idén om ”skyldigheter” kan då uppfattas som konservativ, ett reaktionärt försök att rulla tillbaka de rättigheter som vunnits.

Ovilja mot vissas rättigheter

För en sådan slutsats talar även att vi numera möter stigande ovilja mot vissa rättigheter – det vill säga de som kan skydda andra. Det gäller exempelvis då befolkningar i länder dit flyktingar söker asyl protesterar mot att de tas emot i landet.

Att FN 1948 lyckades skapa den berömda deklarationen var unikt. Det har att göra med den starka kollektiva vilja som då rådde att effektivt hindra sådana illdåd som under flera år fått ske ostraffat. Dessutom krävdes den gången betydligt färre staters samtycke än nu.

Prövas först och stadfästs sedan

Nya metoder måste i dag sökas. Troligen bör skyldigheter, för att i dag bli verksamma, först prövas och godtas i praktiken, medan de får stadfästas efterhand. Att speciellt förmögna eller initiativrika individer agerar föredömen – man kan jämföra Bill Gates och Warren Buffett – är också en väg som kan göra skyldigheter mer levande eller uppfordrande.

Carl Johan Ljungberg

 

Att läsa och se: Keith Suter: ”A declaration of human responsibilities? Contemporary Review i, nr 1, 2012. Emanuele Crialeses bioaktuella film Terraferna, om flyktingar som avvisas av invånarna på en siciliansk ö.

 

Om Carl Johan Ljungberg

avatar
Carl Johan Ljungberg är fil dr, stats- och litteraturvetare, tidigare vid Timbro och City-universitetet. Nu författare och frilans.