Hem / 2012 / Den kanoniska rätten, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna (Del I)

Den kanoniska rätten, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna (Del I)

Tanken att varje människa har vissa universella rättigheter uppstod inte samtidigt med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Med rötter i den romerska rätten och naturrätten utvecklades dessa idéer av kyrkan redan under medeltiden.
Lars F Eklund ger här i en tredelad artikelserie en bred översikt av hur den kanoniska rätten växte fram och blev en grundbult i vårt sätt att se på mänskliga rättigheter i dag.

Påven Gregorius VII:s ”revolution” kom att starkt påverka rättsstatens framväxt och en skarpare distinktion mellan andlig och världslig auktoritet, och fick sina återverkningar även i de tidiga svenska frids- och landslagarna. (Illustration via Wikimedia Commons).

Det är nog inte så många svenskar som vet, eller är intresserade av, vad den kanoniska rätten är för något. Information om att den kanoniska rätten är den katolska kyrkans inre rättsordning gör i många fall kanske dessvärre att intresset falnar ytterligare, i den mån det inte slocknar helt. Det vore både trist och olyckligt, för det är i medeltidens kanoniska rätt vi hittar såväl den historiska bottenplattan för det svenska rättsväsendet som rotsystemet för själva idéerna om rättsstaten och de mänskliga rättigheterna, samt dessas konkreta förverkligande i en faktisk rättsordning.



För att läsa hela artikeln behöver du vara prenumerant på Liv&Rätt.
Starta din prenumeration nu direkt så att du inte missar någon av alla de kvalitetsartiklar som finns på www.livochratt.se
En helårprenumeration kostar endast 399kr!

Betala med Paypal

Betala med faktura

Till prenumerationsformulär

Om du redan är prenumerant behöver du bara logga för att läsa hela artikeln.

Användarnamn
Lösenord

» Glömt ditt lösenord?

Om Lars F Eklund

avatar
Lars F Eklund är fil lic, tidigare kommunalråd och sakkunnig i statsrådsberedningen, samt medverkande i flera statliga utredningar. Skriver mest om etiska, rättsliga, politiska och kulturella frågor ur ett idéhistoriskt perspektiv.