Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / Featured / Det färgglada mörkret – del 2

Det färgglada mörkret – del 2

Detta är en artikelserie utifrån en rapport utgiven av Claphaminstitutet (Rapport 1:2017) om en granskning av innehållet i Stockholm Pride och dess konsekvenser för folkhälsan. Rapportförfattarna är Bengt Malmgren, läkare med psykiatri som specialitet. Therése Ewert , lärare, teol kand och samtalsterapeut samt Lars-Göran Sundberg, fil dr i teologi med inriktning  själavård/religionspsykologi.

 

Tidigare forskning

Trots att Pride idag är en så tongivande del i det offentliga Sverige har anmärkningsvärt få  forskningsstudier gjorts på Priderörelsen i vårt land. Några arbeten undersöker hur Priderörelsen växt fram historiskt, och hur Pridefestivalen har påverkat städers besöksnäring. En studie från Göteborgs Universitet undersöker hur storstäder lyfter fram Pride och andra fenomen med fokus på homosexualitet på sina webbsidor för att ge en bild av öppenhet.5

I övrigt finns det gott om studier som undersöker företeelser i samhället utifrån hela det spektrum som ryms under hbtq-paraplyet. Vi har däremot inte funnit några egentliga analyser av innehållet i själva Pridefestivalen. Den vänsterinriktade tidskriften Landets Fria refererar till att genusforskaren Anna Olovsdotter Lööf 2015 arbetade med en studie med titeln ”Pride aga-inst prejudice? Everyday experiences of Pride events in rural Sweden”. Ingen sådan studie har dock till dags dato publicerats. I intervjun nämner forskaren dock att en slutsats hon dragit är ”att pride inte alltid är något som har sär-skilt mycket med hbtq-rörelsen att göra”. Artikeln refererar också till tidigare forskning om att städer gärna använder Pridearrangemang som ett sätt att visa sig öppna och moderna.6

Abby Petersen, Mattias Wahlström och Magnus Wennerhag har gjort en sociologisk studie i sex länder av de personer som deltar i Prideparaden. Denna visar att det politiska vänsterperspektivet dominerar klart, inte minst i Sverige, där 85 % av deltagarna sympatiserar med Miljöpartiet, Feministiskt initiativ, Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna. Detta tyder på att den vänsterradikala inriktning som präglade 1970-talets homorörelse finns kvar även i dagens arrangemang. Studien visar också en mycket tydlig överrepresentation av akademiskt utbildade personer. Författarnas slutsats är att deltagarna i Prideparaden är “overwhelmingly from the middle strata, highly educated, young, and are politically left oriented”.7

Ståndpunkten att Prideparaden främst skulle vara en plats för de förtryckta och marginaliserade saknar sålunda stöd i forskningen. Snarare gäller motsatsen. Artikelförfattarna sammanfattar själva tåget som en demonstration med personer som visserligen tar strid för grupper som de anser förtryckta, men precis som i fallet med andra liknande demonstrationer blir de i praktiken en arena för de redan priviligierade, de som är “rich in political resources and confident in their political capabilities”.8 Inga egentliga studier har dock gjorts på vad Stockholm Pride egentligen förmedlar i sitt programutbud. Det är inte självklart vad som är huvudorsaken till att detta område tycks ha förbisetts bland forskare och journalister, men givet Prides stora genomslag i samhälle, politik och media är bristen på sådana studier minst sagt förvånande. Det är på det här området som denna rapport kan fylla en funktion.

Rapportens syfte

Syftet med denna rapport är att sammanställa och analysera innehållet i Stockholm Pride, och ställa detta i ett folkhälsoperspektiv, för att därefter landa i en normativ diskussion kring vilken inverkan Stockholm Pride kan antas ha på folkhälsan i Sverige och hur samhället bör ställa sig till innehållet i Prideveckan.

Material och metod

Den huvudsakliga undersökningen i denna rapport utgörs av en granskning av programmet för Stockholm Pride 2017. Det är i första hand en kvantitativ studie, genomförd utifrån specifika sökord eller sökfraser i sökfunktionen på arrangemangets officiella webbplats stockholmpride.org.

Sökfunktionen på den officiella webbplatsen tar med samtliga arrangemang i det officiella Prideprogrammet, oavsett om de arrangeras av Stockholm Pride eller RFSL, andra mindre närstående organisationer eller utomstående samhällsinstanser eller sponsrande företag. I och med den stora mängden arrangemang under Prideveckan ger en sådan sökning en bred överblick av det samlade innehållet i Pride. Arrangemang som utspelas under Prideveckan men som inte står med i det officiella programmet har inte räknats med, även i de fall dessa kanske har samlat fler besökare än de officiella programpunkterna. Detta helt enkelt eftersom dessa arrangemang inte är sökbara i den officiella programdatabasen.

Metodiskt har vi i denna rapport gjort så att vi har valt ut ett antal sökord i olika kategorier för att undersöka deras förekomst i Prideprogrammet, och i vilken kontext de förekommer. För att ge en allsidig belysning av Pride har vi dels undersökt förekomsten av ord med en generellt sett positiv laddning, såsom relation, ansvar och mänskliga rättigheter. Där ord har flera avledningar har vi sökt på trunkerade ord, så som ömsesidig*, vilket har täckt in träff både på ömsesidig och substantivet ömsesidighet.

Vi har också sökt på begreppspar – ibland motsatta, ibland mer jämbördiga – för att se i vilken mån det går att konstatera en bild av vilken av sidorna som Pride främst betonar. Dessa begreppspar är: ljus och mörker, kärlek och sex, och sist begrepp med fokus på antingen individ eller gemenskap. I alla ovanstående sökord har vi undersökt dels hur ofta begreppet förekommer i Prideprogrammet, men därutöver också i vilket sammanhang begreppet förekommer, och har då delat in träffarna i positivt, neutralt respektive negativt. Det som avgör i vilken kategori ett sökord placeras är dels om det tydligt benämns som positivt eller negativt, eller om det omnämns i en kontext som normalt anses positiv eller negativ. I de fall varken benämningen eller kontexten är tydligt positiv eller negativ har sökordet klassats som neutralt.

I den sista sökordskategorin – negativt laddade begrepp, återfinns begrepp som i princip alltid förstås som negativt i samhället, såsom ohälsa, våld och smärta. Här ingår också fenomen som i Pridevärlden kan användas i positiva ordalag, men som i övriga samhället betraktas på ett negativt sätt, såsom do-minans/underordning eller droger. Under denna sista rubrik passar den tidigare kategoriseringen inte lika väl som i tidigare sökord. Eftersom det huvudsakligen handlar om generellt sett negativa begrepp har vi därför under denna rubrik istället valt kategorierna bejakande, accepterande eller lösningsorienterade.

Under samtliga rubriker har vi valt ut sökord som antingen är ofta förekommande i Prideprogrammet, eller som har hög relevans i det offentliga samtalet. Slutligen har vi också valt ut ett antal begrepp som visserligen är frekventa i samhällsdebatten och som kunde antas förekomma under Pride, men där begreppen antingen inte förekommer alls, eller gör det under annat namn än vad som normalt används i samhället.

Under samtliga rubriker har vi valt att räkna antalet relevanta träffar, vilket innebär exempelvis att under sökordet ”ljus” har formuleringar räknats bort när det exempelvis är en teaterföreställning där någon sköter ljuset, och under sökordet ”njut” har träffar valts bort när det är en sponsor som hälsar välkomna att njuta av god mat eller bra musik. Endast träffar som kan anses ha en direkt koppling till programpunkternas innehåll eller budskap har räknats med i sammanställningen.

Efter denna kvantitativa genomgång följer en kvalitativ sammanfattning, där vi exemplifierar vilka typer av arrangemang, innehåll eller kontexter där sökorden förekommer och gör en analys av detta. På några för allmänheten mer okända områden ger vi här även en bredare bakgrundsbild av var och hur fenomen förekommer som kanske enbart omnämns mycket kort i Prideprogrammet.

Slutligen kopplar vi så samman studiens resultat med ett folkhälsoperspektiv – hur den fysiska och framför allt psykiska ohälsan ser ut i Sverige, och i vilken mån och i så fall på vilket sätt som innehållet i Pride kan antas ha inverkan på folkhälsosituationen.

Resultatdel: Kvantitativ undersökning, statistik och analys

Positivt laddade begrepp

Ansvar

Ordet ”ansvar” får endast två relevanta träffar, och då i helt neutrala sammanhang, som exempelvis frågeställningen ”Vem tar ansvar för hbtq-personer”. När det gäller relationer och människors ansvar för varandra förekommer begreppet ansvar inte i någon enda programpunkt.

Norm

Begreppet ”norm” har en stor vikt under Prideveckan. Det finns dock inte ett enda tillfälle där ordet kan anses diskuteras med nyfikenhet eller intresse av att koppla till etablerade normer i Sverige eller andra platser. 14 arrangemang nämner själva begreppet i förhållandevis neutrala ordalag, men sammanhanget gör det i de fallen uppenbart att normer tillhör en svunnen tid, eller är något som behöver brytas ner. I ett seminarium om ”HBTQ, normer och försvar” medverkar en försvarsanställd som presenteras som ”transaktivist”, vilket indikerar på vilket sätt seminariet relaterar till normer. Ett föredrag om sexualitetsnormer 1980-talets bastuklubbar belyser på liknande sätt fenomenet utifrån en ”queerhistorisk tolkning”.

Desto fler är de arrangemang som på olika sätt tydligt visar att besökarnas förhållningssätt till normer är att dessa ska brytas. Det handlar om normkritik, ifrågasättande av normer – speciellt då sådana normer som anses vara på något sätt traditionella.

Två seminarier bär rubriker som vid första anblick tycks problematisera detta annars så totala hyllande av normkritik, som Lärarnas Riksförbunds ”Släpp normkritiken”. Men vid närmare påseende visar det sig att dessa två tvärtom argumenterar för en ännu mer förstärkt normkritik; hos Lärarnas Riksförbund formulerat som ”att detta bör ingå i alla ämnen, hela tiden”.

Relation

Ordet relation får anses vara ett generellt positivt laddat begrepp. I Prideprogrammet har ordet dock inte alls samma positiva laddning. Kategoriseringen av just detta begrepp är dock inte lika entydig som i andra fall. Några exempel: Flera programpunkter handlar om relationsanarki, viljan att bryta upp och leva helt frikopplad från fasta relationer, och där romantiska relationer ifrågasätts. Dessa har kategoriserats som negativa. Texter av typen ”fria relationer ur ett existentiellt perspektiv handlar att själv välja hur du vill leva” har kategoriserats som neutrala. Arrangemang som lyfter fram relationer som något positivt eller värt att vårda är däremot ytterst sällsynta i programmet. ”Någon (du?) blir coachad i en personlig fråga som rör relationer i någon form” är en av endast två träffar som kategoriserats som positiv.

I det här sammanhanget kan också konstateras att ett av ytterst få inslag under Prideveckan som står bokfört som ”Inställt” är ”Fråga psykologen”, ett in-slag som annars skulle ha platsat under kategorin positiv. Här hade besökarna haft möjlighet att träffa en legitimerad psykolog och dela sina frågor och utmaningar i liv och relation. Men den programpunkten fick alltså av okänd anledning utgå ur programmet.

Moral

Moral är ett begrepp som vi tolkar som generellt positivt i samhället. I Prideprogrammet är begreppet dock omnämnt som något uteslutande negativt. Fyra programpunkter talar mycket kritiskt om ”80-talets moralpanik”. Andra vill hjälpa besökarna att leva ”utan krav på (…) moralisering”. Pride ger dock ingen hjälp för den som vill verka för en hållbar relations- eller sexual-moral. Moral beskrivs tvärtom som något i sig negativt och värt att motarbeta.

Fostra

Vi ville också undersöka i vilken mån Pride tar upp att fostra barn eller kultur i positiv eller negativ bemärkelse. Detta begrepp (även sökt via trunkering) förekommer dock bara vid ett tillfälle, och då indirekt i ett teaterdrama om homosexuella relationer och en dotter med självskadebeteende. Nära denna rubrik ligger dock även begreppet lydnad, som används i ett seminarium, men då med tydligt negativ inställning. De relationsanarkistiska arrangörerna vill helt avskaffa allt som ryms under begrepp som: ”Regler och krav och verktyg för lydnad”

Mänskliga rättigheter

Antalet arrangemang som direkt eller indirekt handlar om mänskliga rättigheter är oväntat få under Pride, givet den profilering som festivalen fått i det offentliga samtalet. Fyra arrangemang hänvisar på något sätt till mänskliga rättigheter och hur de är hotade i världen. På ett arrangemang svarar politiker på frågor om mänskliga rättigheter, ”med extra fokus på hbtq”. Dessa arrangemang kategoriseras som neutrala. Det arrangemang som sticker ut mest är ett som hålls av prostituerade. Seminariet motiveras med att flera nyckelpersoner bakom Pride var ”queera rasifierade sexarbetare”. (Konsekvent använder seminariet det eufemistiska begreppet ”sexarbete”, vilket också gör att sökningar på prostitution i denna rapport försvårats.) Under denna beskrivning talar de prostituerade om sina mänskliga rättigheter på ett sätt som inte framställer mänskliga rättigheter i en självklart positiv kontext, men däremot med en uteslutande positiv bild av prostitution.

Människovärde

I debatten kring Pride förkunnas ofta att arrangemanget handlar om alla människors lika värde. Detta begrepp får dock noll träffar vid en sökning. Även när sökningen utökades till den ofta använda nyckelfrasen ”alla människors lika värde” gav sökfrasen inte en enda träff. Arbete för människovärde och alla människors lika värde kan därmed beskrivs som icke-existerande i Prides programbeskrivning.

Förhållandet ljus kontra mörker

Ljus

Prideprogrammet innehåller inga programpunkter där ”ljus” i någon form exemplifieras eller lyfts fram som inspiration eller liknande. (Undantag är rent praktiska pålysningar om vem som håller i ljussättning på teaterarrangemang och liknande.) Ljus är inget tema som förekommer som sökord i Pridefestivalen.

Mörk*

Begreppet mörker är däremot klart mer påtagligt under Prideveckan. An-vändningar av ord som ”mörk röst” et cetera har inte räknats med i samman-ställningen. Mörker som koncept förekommer dock flera gånger, speciellt i teaterpjäser, där huvudpersonerna går in i olika typer av mörker. Även i andra arrangemang under veckan finns mörkret som ett uttalat tema, tydligast uttryckt hos en nattklubb med namnet ”Klubb Lilla Döden”.

Inte i något av arrangemangen används mörkret i sammanhang som kan anses entydigt negativt. I två fall, som i inbjudan till nattklubben ovan, måste ”mörker” anses vara beskrivet som något positivt.

Kärlek eller sex i fokus?

Kärlek

En del i vår granskning av Stockholm Pride handlar om huruvida festivalen huvudsakligen handlar om kärlek eller om sex. En jämförelse mellan dessa båda begrepp ger vid handen 33 relevanta träffar på begreppet ”kärlek”, där cirka hälften bör beskrivas som positiva. Noteras kan dock att bland dessa utgörs drygt hälften (8 av 15) inte av arrangörer från hbt-kretsen, utan av externa sponsorer som hotell, flygbolag med mera som sponsrar veckan och ur det perspektivet använder starkt positivt laddade ord som ”fokus på kärlek, skönt häng och gemensam glädje”.

Andra omnämnanden kategoriseras som neutrala, exempelvis två filmer som visserligen i sig kan uppfattas som negativa, men där själva ordet kärlek framstår i neutral kontext. En av dessa handlar om en grupp hbtq-personer, vilka beskrivs som ”osannolika ’gang-bangers’” som ”kämpar i en värld som visar lite till ingen kärlek till dem”. En annan film är en ”queer hårdhänt berättelse om två icke-binära ungdomar” där kärlek är ett av flera nyckelord.

Ett återkommande arrangemang med rep i Kinkykvarteret använder begreppet kärlek på ett ovanligt sätt. Inslaget beskrivs som en blandning av ”ömhet och sadism” som kan vara ”strikt teknisk, smekande kärleksfull eller bara… helt underbar…”. Arrangören använder i det här fallet begreppet kärlek sida vid sida med uttalad sadism, en kontext som rimligen måste betraktas som negativ.

Sex

Sex är däremot ett mycket frekvent förekommande tema. Här har vi endast räknat de arrangemang som handlar rent konkret om sex. Träffar som främst behandlar olika typer av läggning och identitet, såsom homosexualitet, heterosexualitet, pansexualitet och andra förekommande varianter har inte räknats in under den här rubriken. Även med dessa träffar borträknade är sex ett dubbelt så stort ämne som kärlek (extrema sponsorers arrangemang med ordet ”kärlek” i beskrivningen inräknade).

Ett antal inslag under denna rubrik kan placeras under kategorin neutral, exempelvis seminarier om sexualundervisning i skolan. Huvuddelen av de uttryckligen sexuellt relaterade programpunkterna beskrivs i positiva ordalag, även om själva innehållet kan betraktas som kontroversiellt. Under denna kategori finner besökaren en föreställning om ”att knulla för världsfreden”, ”snuskbingo”, eller ”en workshop om sexleksaker för kuk och anal”. Man finner också konkreta förslag om ”Hur kan jag knulla hett, vilt och intensivt med vilka jag vill när jag vill utan att vara orolig för könssjukdomar”. Under rubriken ”Storleken har betydelse” diskuteras rent fysiska företräden utifrån förut-sättningen: ”Kukar och kukstorlekar är onekligen i fokus för många dejtande bögar och inte minst appar som Grindr”. Andra seminarier erbjuder ”erotiska rollspel med djuriska teman (…) Finns även tillfälle att titta på och testa djuriska accessoarer”, eller frågar ”Vilken dildo ger bäst utdelning?” Dessa programinslag som faller under kategorin positiv har alltså ganska genomgående ett explicit fokus på det rent fysiska, och kopplingar till relation eller djupare former av mänsklig gemenskap saknas i princip helt.

Mycket få programpunkter tar upp inslag i den mänskliga sexualiteten som kan anses negativa. De få exempel som vi väljer att sortera som negativa är exempelvis en spelfilm där ett av många inslag utgörs av personer som blir våldtagna.

Begrepp med fokus på individ kontra gemenskap

Njut*

Vid en sökning av olika varianter av orden njuta, njutning och liknande blev utfallet annorlunda än vi väntat oss. Antalet programpunkter där ordet har någon koppling till sexualitet (inslag med ”njut av musiken” etc räknades inte med) var tio stycken, men även ett så tydligt positivt laddat ord som njutning förekom främst i sammanhang med våld och smärta. Det enda tydligt positivt laddade omnämnandet förekommer i ett seminarium om sexleksaker för homosexuella män. Samtliga övriga inslag återfinns i samband med BDSM och sadism, företeelser som måste anses som negativa i grunden. Samtidigt är det noterbart att dessa företeelser inte beskrivs i programmet på ett direkt negativt sätt, utan framstår för besökaren som något lockande och eftersträvansvärt, varför dessa exempel på njutning får kategoriseras som neutrala.

Ego*

Pride har åtminstone ett seminarium som tar sitt uttryckliga centrum i egot. Här tar man upp teman som egocentrism och egotism (ett uttryck för en önskan att vara alltings centrum, utan omsorg eller kärlek till andra). Beskrivningen av dessa fenomen är dock positiv, snarare än ifrågasättande. Målet är att ”leva som vi själv vill utan skam, skuld, förbittring (resentment), men också utan krav på andra människor och moralisering”. Det arrangemang som lyfter detta tema bär titeln ”Relationsanarki – relationer utan regler”, vilket för oss över till nästa rubrik.

Anarki

Ett återkommande tema på Pride är en anarkistisk, regellös relationssyn där den enskilde står helt fri från alla band och uppmuntras att söka sexuella kontakter helt utan åtaganden. Detta sker ofta i anslutning till en så kallad ”polyamorös” grundsyn. Det bejakande i denna grundsyn uttrycks exempelvis i inbjudan till ett evenemang: ”Kom som du är och var flersam!” Arrangörerna bjuder också in till samtal om relationsanarki, men uttrycker att de vill sprida ”våra förhoppningar” för framtiden, vilket även det uttrycker ett bejakande av anarkismen. Samtliga programpunkter om anarki kan således kategoriseras som positiva.

Gemenskap

Fem träffar handlar i neutrala ordalag om en historisk utställning om ”manlig gemenskap” under 1800-talet. Endast en programpunkt nämner ordet gemenskap i nutida kontext som något positivt. I övrigt är detta tema helt frånvarande i Prideprogrammet.

Ömsesidighet

Utifrån det offentliga samtalet om relationer kunde man anta att ömsesidig-het vore ett vanligt tema i Pridesammanhang, men så är inte fallet. Ett av de få tillfällen det nämns, något i förbigående, är i ett ”kul och allvar”-tema hos RFSL Ungdom, som tar sin utgångspunkt i den så kallade ”Het gaykille”-appen Grindr. I anslutning till detta begrepp kan också noteras att ord som ”överlåtelse” eller begrepp från samma ordstam inte heller återfinns i programmet över huvud taget.

Negativt laddade begrepp

Ohälsa

Ohälsa – både fysisk och psykisk – är ett problem i dagens samhälle, och därmed också ett tema som man kunde förvänta sig att finna i Prideprogrammet. Här finner vi ett politiskt parti som ordnar ett seminarium vilket – åtminstone i inbjudan – kan förmodas ge en saklig beskrivning av ohälsan bland dem som identifierar sig som transpersoner, och har som mål att minska den ohälsan.

Flera seminarier skildrar helt enkelt ohälsa och självskadebeteende hos en-skilda personer som beskriver sig som exempelvis ”poly, ickebinär och pansexuell”. Inbjudan ger dock ingen analys av tänkbar orsak eller lösningsför-slag.

När RFSL själva ordnar seminarier på tema ohälsa slår de däremot redan i förhandsinformationen fast att det som skapar ohälsa hos hbtq-personer uteslutande är ”långvarig och allvarlig stress till följd av diskriminering”. På ett annat seminarium skriver de att ”vi vet” att psykisk ohälsa avhjälps av att personer blir ”bekräftade i sin hbtq-identitet”. Ytterligare en annan arrangör slår fast att orsaken till psykisk ohälsa är ”den stress det innebär att leva utanför normen”. Här konstaterar man orsaker och i viss mån lösningsförslag. Båda dessa ligger dock till hundra procent inom den egna ideologin, och inget seminarium tycks diskutera lösningsförslag som ens indirekt problematiserar den ideologi och det innehåll som erbjuds exempelvis inom Pride.

Dominans

I Pridesammanhang återkommer inslag under benämningen ”dominans”, här i betydelsen där en starkare part försätter en annan svagare i en maktlös situation, i syfte att ge en sexuell kick. Samtliga sådana inslag med denna fysiska inriktning under Prideveckan ges tydligt bejakande beskrivningar: ”Vilka till-stånd är det som får det att pirra på rätt ställen och hur kan vi genom dominanshandlingar framkalla dem under lek. Hjälplöshet, maktlöshet och utsatthet i praktiken i en diskussion mellan en dominatrix och en undergiven med praktiska exempel för de nyfikna.” Mer om vilka konsekvenserna kan bli av en sådan inställning till sådana situationer återkommer vi till i folkhälsoavsnittet nedan.

BDSM

Förkortningen BDSM (en förkortning för bondage och disciplin, dominans och underkastelse samt sadism och masochism) är en tämligen vanlig företeelse under Pride. Andra liknande våldsamma aktiviteter är flogging – piskning. Även zoofili – attraktion av och sex med djur – finns som teman under dessa seminarier.

Informationen till besökare ger exempel på vad besökaren kan vänta sig helt öppet på Östermalms Idrottsplats under dagtid. ”Club Sade låter alla nyfikna prova på lite smisk och pisk under hela festivalen! Eller varför inte ta en liten time-out och sitta i en bur en stund? Känna på hur det är att stå uppspänd på ett S:t Andrews kors?”

Endast ett seminarium konstaterar att BDSM får konsekvenser. Men skrivningen att seminariet inte tar ställning till om BDSM orsakar psykisk hälsa eller psykisk ohälsa gör att detta seminarium bör kategoriseras som konstaterande, men det saknar förslag till djupare analys eller lösning. I övrigt är beskrivningarna till allt det som inryms under BDSM-rubriken genomgående bejakande.

Våld

Det finns ett antal programpunkter under Prideveckan som tar upp temat våld, framför allt i samkönade relationer. Viss tendens till lösningsorientering finns på några håll. Ett politiskt parti söker lösningar på hedersrelaterat våld, och ett annat frågar retoriskt: ”När kommer vi på allvar börja tala om våld i samkönade relationer?”

Men det finns också programpunkter som med emfas bejakar våld, i likhet med punkterna dominans och BDSM här ovan. Ett inslag under veckan bygger ”ett scenario där en av parterna vill bli kuvad trots motstånd, där förutsättningarna gällande storlek, teknik och styrka inte är jämbördiga” med målet ”att ge bägge partner den upplevelse som dom trånar efter utan att leken slutar på sjukhuset”.

Avslutningsvis erbjuds ytterligare ett evenemang vars beskrivning återges i sin helhet för att läsaren ska få en otvättad bild av vad som kommuniceras: ”Sokie och KawayamaTen är rep-nördar som älskar att leka med tabun, skam och våld. Hämnden är ljuv, men när det är de vuxna som lillan är arg på så får hon hitta andra att ta ut sin ilska på. Tur då att det finns gosedjur, för de kan minsann inte göra motstånd.”

Det är noterbart att ingenstans i Prideprogrammet kan någon tendens spåras till att koppla samman våldsglorifieringen i det egna hägnet med det våld som myndigheter och politiska partier uppmärksammar i sina seminarier i ämnet.

Smärta

Inte heller smärta är ett negativt inslag i Pridevärlden. Två seminarier diskuterar en klart bejakande hållning till att tillfoga kroppen smärta. Ett av dem uttrycker i själva rubriken att innehållet handlar om att ”Ta emot smärta o beröring”. Ett annat seminarium handlar om ”needleplay” – att med kanyler och andra föremål skada den egna kroppen så att den börjar blöda. Informationen beskriver att tjusningen ligger i ”smärtan eller blodet och det kan även vara det basala i rädslan/känslan att ett föremål går igenom huden. Eller varför inte det rent estetiska, det kan vara otroligt vackert när man skapar mönster med kroppen som canvas! Framförallt är det på gränsen av vad väldigt många känner är ok och det i sig kan få många utövare att uppskatta detta som kink.” Inget arrangemang under festivalen ifrågasätter på något sätt denna fascination i att skada den egna kroppen.

Droger

Tre seminarier under Prideveckan tar upp temat droger. Inget av dem ser dock – så som övriga samhället – droger som ett problem. Tvärtom ses drogerna i de aktiviteter som kallas ”ChemSex” som något upplevelsehöjande. Den bejakande inställningen syns också i formuleringen om en ”ny sextrend”, allt under den hurtfriska rubriken ”Sex, droger och rock’n’roll”. De retoriska frågorna på ett annat seminarium uttrycker samma öppna inställning: Vad är ”chemsex” och vad är ”chemsexhälsa”? [Märk väl: inte ohälsa] ”Vilken funktion fyller drogerna i bögars sexliv?” Prides inställning till droger och droganvändning måste betraktas som tydligt bejakande.

Pervers

Ett begrepp som under 2017 års Stockholm Pride fick stor medial uppmärksamhet var när en ungdomspolitiker på Twitter kritiserade det han benämn-de som ”perversa veckan”. Politikern fick löpa medialt gatlopp och pressades att be om ursäkt och avgå.

Begreppet pervers är dock inte alls främmande i Prides eget program. Ett seminarium beskriver heterosexualiteten som en perversion; det är dock oklart om benämningen är ironiskt menad eller inte. Det exemplet lämnas därför utanför kategoriseringen här. Två andra seminarietillfällen använder däremot ordet ”perversioner” som självklara och i sammanhanget helt sakliga synonymer till BDSM-aktiviteter.

Det kan också tilläggas att utanför det officiella programmet ligger det stora slutpartyt under namnet PervPride, där besökare glatt konstaterar i gästboken att ”det var härligt perverst överallt”. Begreppet pervers måste därför i Prides egen marknadsföring anses vara något man bejakar som positivt.

Prostitution

Ett av de mest uppseendeväckande inslagen i Prideprogrammet är det som – uppenbart medvetet – har osynliggjorts. Några seminarier tar upp fenomenet prostitution, men alla sökningar på olika former av det ordet får noll träffar. Detta gör det svårt att exakt avgöra hur många inslag som tar upp temat  prostitution. De som vi har funnit talar dock konsekvent om prostitution under förskönande omskrivningar som ”sex mot ersättning”, ”sexarbete” och liknande.

Innehållet i dessa seminarier är helt utan negativa vinklingar, och lyfter enbart prostitutionen i nyfikna eller positiva ordalag: ”hur talar vi om det utan skam, och utan att utgå från redan förutfattade meningar?” Ett annat seminarium om så kallat ”sexarbete” vill diskutera svensk lagstiftning, men då inte alls i syfte att minska sexhandeln, utan istället ”hur vi kan hålla oss säkra i vårt arbete”.

Övrigt

Det finns ytterligare några begrepp som kan anses centrala i samhällsdebatten om sexualitet och som skulle kunnat lyfta problem och söka lösningsförslag, men som helt saknas i Prideprogrammet. Vi har redan nämnt ämnet prostitution ovan, där arrangörerna alltså helt undviker själva begreppet, men omtalar fenomenet i bejakande ordalag. I Metoo-tider är det också intressant att undersöka vad Pride tar upp vad gäller sexuella övergrepp. Sökordet ”övergrepp” ger dock noll träffar i Prideprogrammet, vilket måste anses som anmärkningsvärt.

Ett annat ämne där sexualiteten förvrids och devalveras är pornografi, ett ämne som det senaste året har diskuterats aktivt i det offentliga samtalet. Debatten har på ett angeläget sätt lyft fram porrens skadeverkningar på både medverkande och konsumenter. I Pridevärlden är ämnet dock helt borta från kartan; varken ”pornografi” eller ”porr” får några träffar i sökfunktionen.

Att Pride helt väljer bort dessa teman av förvriden sexualitet med brottslig verksamhet och mänskliga tragedier i sina spår ger intrycket att arrangörerna väljer att titta bort inför en problematik som hela det övriga samhället ser, men som Pride ignorerar.

 

 

5 Nanna Gillberg & Petra Adolfsson Proud to Be Pride: A Discourse Analysis of the Presentation of Diversity on City Websites Gothenburg Research Institute, GRI-rapport 2014:2 https://gupea.ub.gu. se/bitstream/2077/35389/1/gupea_2077_35389_1.pdf
6 Koko Molander ”Genusforskare följer i svenska priderörelsens spår” Landets Fria 6/2 2016 http://www.landetsfria.se/artikel/121679
7 Abby Peterson, Mattias Wahlström, Magnus Wennerhag “‘Normalized’ Pride? Pride parade participants in six European countries” Sexualities August 2017 https://doi.org/10.1177/1363460717715032
8 Ibid.

 

Bengt Malmgren, läkare med psykiatri som specialitet
Therése Ewert , lärare, teol kand och samtalsterapeut
Lars-Göran Sundberg, fil dr i teologi med inriktning  själavård/religionspsykologi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om Johanna Andersson

avatar