Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / 2012 / ”Dödshjälp måste alltid vara förbjudet”

”Dödshjälp måste alltid vara förbjudet”

Resolution mot dödshjälp eller inte? Europarådets resolution från den 25 januari har väckt jubel hos dödshjälpsmotståndare. Andra menar att resolutionen är verkningslös eftersom den inte är bindande för medlemsländerna.

Europarådets resolution handlade om levande testamenten men var också en stark markering mot dödshjälp.

Den 25 januari antog Europarådet en resolution om vikten av att respektera en människas tidigare uttalade vilja beträffande exempelvis medicinska insatser när personen i fråga inte längre kan meddela sig.

Eftersom lagstiftningen ser mycket olika ut i Europarådets medlemsländer ville man understryka vikten av att ingen patient får manipuleras in i en behandling och att hans eller hennes uttalade vilja måste gälla, även om det skulle innebära att sjukvården avstår behandling.

Kontroversiell skrivelse

I resolutionens femte paragraf återfinns dock en formulering som placerar den i ett betydligt mer kontroversiellt sammanhang. Här förtydligar rådet att denna resolution inte berör frågan om dödshjälp eller assisterat självmord.

”Dödshjälp”, understryker rådet fortsättningsvis, ”i betydelsen att genom handling eller underlåtenhet med uppsåt, döda en människa i beroendeställning till hans eller hennes påstådda nytta, måste alltid vara förbjudet”.

 [private_Prenumeration på Liv och Rätt]

Vägledande beslut

Europarådets resolution nr 1859 och den följande rekommendationen nr 1993 som antogs den 25 januari med 34 röster för och 16 emot är visserligen inte bindande för medlemsländerna. Den bör ändå ses som en tydlig markering i den debatt om dödshjälp som förs i många av rådets medlemsländer. Rådet rekommenderar medlemsländernas representanter att föra upp frågan på den nationella dagordningen, med en begäran om implementering.

Dessutom är de resolutioner som antas i Europarådet vägledande för beslut i Europadomstolen. Av en händelse ligger ett relaterat fall, ”Koch v Germany”, på domstolens bord och ska behandlas inom en snar framtid.

I det här fallet handlar det om en privatperson som stämt tyska myndigheter eftersom man avvisat hans numera framlidna hustrus begäran om tillåtelse att skaffa dödliga substanser för att begå självmord. Från kärandens sida handlar det om att bevisa att tyska myndigheter genom detta beslut har brutit mot Europakonventionens åttonde artikel om rätt till skydd för privat- och familjeliv.

”Stor seger”

European Centre for Law and Justice (ECLJ) är en internationell organisation som arbetar för att skydda och främja de mänskliga rättigheterna i Europa och i resten av världen. ECLJ:s generalsekreterare Gregor Puppinck välkomnade resolutionen som han såg som en klar indikation på att en växande majoritet européer är emot dödshjälp:

”Den är en stor seger för skyddet för liv och värdighet. Detta var första gången på flera decennier som dödshjälp på ett så tydligt sätt har avfärdats av en europeisk politisk institution”.

Den skarpa formuleringen mot dödshjälp i paragraf 5, samt uppmaningen i paragraf 7.8 att man i tveksamma fall ska välja åtgärder som är livsbejakande och livsförlängande, hoppas ECLJ vara en fingervisning om hur Europadomstolen kommer att döma i fallet Koch vs Germany.

I Sverige har rapporteringen om resolutionen och rekommendationen varit tämligen sval. Tidningen Dagen skrev om resolutionen den 2 februari, vilket ledde till ett replikskifte mellan redaktionen å ena sidan och Gunilla Gomér samt Tomas Seidal, ordförande respektive styrelseledamot i Ja till Livet, å den andra.

Maria K Andersson

 [/private_Prenumeration på Liv och Rätt]

Om Maria K Andersson

avatar
Maria Andersson är frilansskribent, författare och fil kand i kommunikationsvetenskap.