Hem / 2012 / Tema dödshjälp: Eder och etik i ständig förändring

Tema dödshjälp: Eder och etik i ständig förändring

Svenska läkare förutsätts följa läkarkårens etiska riktlinjer, men någon läkared har inte svurits i Sverige sedan 1886. Hur olika eder och etiska regler är formulerade i fråga om dödshjälp påverkar också diskussionen om läkarens roll i situationer där dödshjälp ses som ett alternativ till vedertagen vård och behandling.

Hippokrates avböjer kung Artaxerxes gåvor. Legenden syftade till att illustrera Hippokrates principfasta tillämpning av sin egen läkared. Oljemålning från 1792 av Anne-Louis Girodet de Roussy-Trioson (1767-1824). )

Olika former av läkareder har svurits i olika tider när människor velat träda in på den medicinska yrkesbanan. Den mest kända läkareden är den som brukar tillskrivas Hippokrates, den grek som levde på 400-talet f Kr och som fått epitetet ”Läkekonstens fader”.

Den hippokratiska eden var olika versioner och under många århundraden vägledande för läkare, och lyder i den klassiska versionen så här i fråga om läkarens förhållande till patientens liv och död:

“Efter förmåga och omdöme skall jag vidta dietistiska anordningar till gagn för sjuka, och vad som kan skada eller göra dem ont skall jag söka avvärja. Jag skall icke ge någon gift, om man ber mig därom, ej heller råda någon till dylikt: ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel”.

Ur den hippokratiska eden



För att läsa hela artikeln behöver du vara prenumerant på Liv&Rätt.
Starta din prenumeration nu direkt så att du inte missar någon av alla de kvalitetsartiklar som finns på www.livochratt.se
En helårprenumeration kostar endast 399kr!

Betala med Paypal

Betala med faktura

Till prenumerationsformulär

Om du redan är prenumerant behöver du bara logga för att läsa hela artikeln.

Användarnamn
Lösenord

» Glömt ditt lösenord?

Om Maria K Andersson

avatar
Maria Andersson är frilansskribent, författare och fil kand i kommunikationsvetenskap.