Nättidning utgiven av föreningen Människovärde

Hem / 2012 / En DDR-dissident till frihetens försvar

En DDR-dissident till frihetens försvar

Joachim Gauck är en av många kyrkoledare som blev centralfigurer för motståndet mot DDR-diktaturen. I går valdes han med överväldigande majoritet in som det nya Tysklands elfte förbundspresident. Carl Johan Ljungberg har läst hans bok om  demokrati och frihetslängtan.

Joachim Gauck

Joachim Gauck valdes den 18 mars in som Tysklands elfte president. Här fotad i München i november 2010, när nomineringsprocessen startat. (Foto: Michael Lucan/pixeldost)

I ett Europa som ännu var lamslaget av kriget, frågade sig många efter 1945 hur värden som frihet och tolerans kan skyddas. Särskilt i Tyskland sökte många förstå, varför landet hade gett efter för en diktator.

När välståndet steg och kriget kom på avstånd, och Västtyskland fick sin nya ekonomi i ordning, avtog intresset för friheten. Den kom nu mer att ses som individernas rätt att leva ut sina krav, sina behov i konsumtionssamhället. Krigsårens röster dog bort och vad de sagt om samvete, våld och rättsstat föreföll många yngre patetiskt och betydelselöst.

Långlivade diktaturer

När Tysklands nye president Joachim Gauck nu ger ut Freiheit. Ein Plädoyer(Kösel förlag) är det som att höra efterkrigsårens röster återuppstå. [private_Prenumeration på Liv och Rätt]Gauck kan som uppvuxen i Rostock personligen vittna om ett liv, inte i Hitlertyskland men väl i DDR:staten. Där fick man vakta sin tunga och där tilläts människor aldrig bli fullmyndiga medborgare. Med adress till dem som tror att varje tvångssystem snart måste falla påminner Gauck om att ”Diktaturer kan vara länge, mycket länge”.

Som politiskt verksam teolog från en luthersk prästfamilj fick Gauck (född 1940) mer än andra möta DDR-propagandans angrepp och Stasis trakasserier. Gauck valde liksom många i samma belägenhet att i vardagen arbeta för sina övertygelser utan att direkt utmana makthavarna.

Maktmänniskor i Öst och Väst

Detta gör att hans erfarenhet av vad friheten betyder bär tyngd. Då han ser frihetens kärna som ansvar – Verantwortlichkeit – varnar han också för att människor i välfärdssamhället lätt blir så vana vid sin frihet att de upphör att värdesätta eller vilja slåss för den.

Liksom den nyligen avlidne Vaclav Havel betonar Gauck att ofrihet inte upphör om den inte bekämpas. Gauck minns med sorg hur en rad västregeringar under kommunisttiden hellre höll kontakt med diktaturen i Öst än med de medborgarrättskämpar som levde där. Det är, tillägger han, som om maktmänniskor i Väst hade lättare att tala med maktmänniskorna i Öst än med samvetets väktare där.

Freiheit Ein PlädoyerLängtan efter frihet

Vad är då Gaucks budskap? Han menar att villkoret för att kunna kämpa mot förtryck inte ytterst är modet att fysiskt stå våldet emot. Det är snarare och ytterst sett – längtan. Kan en längtan efter frihet vidmakthållas, minskar det nämligen den ångest, som förlamar människors sinnen och låter det ovärdiga systemet förbli vid liv. För Gauck blev insikten om egenansvaret inget mindre än den uppenbarelse, som fick honom att orka vidare.

Bara det är en läxa för oss och för den yngre generationen i dag.

Carl Johan Ljungberg

Not: Om hur DDR:s evangeliska miljöer kommit att skapa flera politiska ledare i dagens Tyskland, se Der Spiegel nr 10/2012.

[/private_Prenumeration på Liv och Rätt]

Om Carl Johan Ljungberg

avatar
Carl Johan Ljungberg är fil dr, stats- och litteraturvetare, tidigare vid Timbro och City-universitetet. Nu författare och frilans.