Nättidning utgiven av föreningen Människovärde

Hem / Featured / Exploaterade kvinnokroppar och beställningsbara barn

Exploaterade kvinnokroppar och beställningsbara barn

Surrogatmödraskap strider mot den grundläggande människovärdesprincipen eftersom det handlar om att använda en annan människa som medel för sina egna mål. Foto: Människovärdes bildbank

Sverige bör inte tillåta surrogatmödraskap i den svenska sjukvården. Det beskedet lämnade biträdande justitieminister Heléne Fritzon till Sveriges radio Ekot förra veckan. Enligt Fritzon hade beslutet tagits av hänsyn ”både till kvinnan och barnet”. Det är ett välkommet besked inför det kommande beslutet gällande nytt lagförslag på området. För fem år sedan meddelade en majoritet av Statens medicinsk-etiska råd (Smer) att de vill att altruistiskt surrogatmödraskap tillåts i Sverige. Men debatten är inte över och påtryckningarna från olika politiska partier, lobbyorganisationer och intressegrupper lär fortsätta.

Surrogatmödraskap handlar i normalfallet om ett barnlöst par – homosexuellt eller heterosexuellt – som hyr en kvinna för att bli gravid och föda ett barn som juridiskt kommer att tillhöra det beställande paret.

För sex år sedan var jag med på ett seminarium i Europarådet på temat ”Surrogatmödraskap – ett brott mot mänskliga rättigheter”, där exempel på etiska dilemman som kan aktualiseras vid surrogatmödraskap presenterades. Vad händer om det beställande föräldraparet bestämmer att de vill ha en abort, om exempelvis det väntande barnet har ett handikapp? Ska surrogatmodern då pressas att göra abort? Liknande rättstvister har pågått i bland annat USA om liknande situationer.

Vad händer om surrogatmamman ändrar sig och i stället vill behålla barnet som hon anknutit till i flera månader? Vem ”äger” barnet, mamman eller paret som beställt barnet? Vad händer om det beställande paret går i sär, ändrar sig och inte längre vill ha det beställda barnet? Vad händer om surrogatmodern vill göra abort och inte behålla barnet? Ska hon inte ha rätt till ”sin kropp” då? Eller hur var det nu med kvinnans rätt till sin kropp? Och hur ska ersättningen för ett beställt surrogatbarn fastställas? I dag varierar priset på ett barn kraftigt beroende på vilket land barnet beställs ifrån och vilken hudfärg och genetisk uppsättning det har. I många fall är priset på ett barn mycket högre om det är en vit surrogatmamma än om surrogatmodern är mörk.

I ansökningsblanketterna får surrogatmödrar fylla i tiotals sidor med frågor kring allt ifrån sjukdomar i familjen, utbildningsnivå och utseende till sexualliv, musikaliska färdighet och religiös åsikt. Ett barn kan kosta 10–15 000 euro, men i vissa fall är det tio gånger dyrare och därför finns ”lågkostnads-surrogatbarn”, med surrogatmödrar som används i exempelvis Indien.

Hur ska man se på föräldraskapet när det ingår en spermadonator, en äggdonator, en eventuell make och maka till donatorerna, beställande moder/mödrar och beställande fader/fäder? Vilka rättigheter har surrogatmamman? Hon är den enda som blir helt exkluderad från föräldraskapet – trots att det är hon som i nio månader har burit barnet och sedan fött det.

Forskningen visar att barnet i magen i stor utsträckning påverkas av mamman som bär det, även om genetiska band saknas. Hur påverkas då barnet av att de starka psykologiska band som knyts under en graviditet mellan mamman och barnet plötsligt kapas av? Kan man verkligen vara gravid och födande kvinna utan att vara mamma till barnet?

Rekryteringen av surrogatmödrar i de asiatiska länderna sker många gånger av människohandlare. Kvinnor kidnappas, våldtas, deras pass och värdehandlingar beslagtas och de hålls som fångar tills barnet är fött.

Surrogatmödraskap strider mot den grundläggande människovärdesprincipen eftersom det handlar om att använda en annan människa – ofta en fattig kvinna – som medel för sina egna mål. Det strider dessutom mot internationella konventioner om mänskliga rättigheter, exempelvis artikel 21 i Europarådets konvention angående skydd av de mänskliga rättigheterna och människans värdighet med avseende på tillämpningen av biologi och medicin, som föreskriver att människokroppen och dess delar i sig inte får ge upphov till ekonomisk vinning. Således är det viktigt att regeringen fortsätter på den ingångna linjen och säger nej till surrogatmödraskap i alla dess former.

Ruth Nordström, chefsjurist, Människorättsjuristerna/Scandinavian Human Rights Lawyers

Artikeln är tidigare publicerad i Världen idag.

 

 

 

Om Ruth Nordstrom

avatar
Chefsjurist på Scandinavian Human Rights Lawyers