Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / 2018 / Fostersyn i svensk rätt – del 27

Fostersyn i svensk rätt – del 27

Detta är del 27 i en artikelserie om människosyn, fostersyn och människovärde baserad på Jan Persellis avhandling Fostersyn i svensk rätt, utgiven vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet 1998. Avhandlingen har tre syften. Första syftet är att utreda fostrets status i svensk rätt. Andra syftet är att bidraga till diskussionen om människosyn, fostersyn och människovärde som dessa kommer till uttryck i vår juridiska vardag. Tredje syftet är att bidra till framtida större enhetlighet vad gäller lagstiftning som berör den tidiga människan (det befruktade ägget, blastemet och fostret).

 

FOLKBOKFÖRINGEN

Folkbokföring är en sammanfattande benämning på den registrering som sker av befolkningens bosättningsförhållanden, civilståndsförhållanden och andra rättsligen gällande personuppgifter samt av inträffade civilståndshändelser.»402 I Sverige bor drygt 8 miljoner människor.403 Varje år föds drygt 100 000 barn och det dör ca 95 000 personer.404 Ett överskott på ett antal tusen personer har alltså tillkommit varje år. Dessa uppgifter förändras emellertid ganska snabbt. 1993 var överskottet födda över döda i landet nästan 21 000, medan överskottet 1996 bara var ca 8000 personer, och för 1997 förväntas ett underskott. Bilden av i riket bosatta personer kompliceras därtill av in- och utvandring och av flyktingströmmar. Vad gäller folkbokföringen fokuseras här på de födda, de dödfödda och skillnaden mellan dödfödda och foster.

Det registreras ca 400 dödfödda i Sverige varje år, och grovt räknat ca 150 spädbarn dör den första levnadsdagen.405 Antalet missfall kan bara mycket grovt uppskattas, eftersom mycket tidiga missfall ofta inte ens uppmärksammas, än mindre rapporteras. Man räknar med att 50-70% av alla graviditeter avbryts genom spontant missfall, men då ingår sådana tidiga graviditeter att kvinnan inte hunnit märka utebliven menstruation, eller att menstruationen bara fördröjts några dagar.406

Folkbokföringslagen

Det är i folkbokföringslagen, som tidigare nämnts, vi finner en slags definition av när människan, juridiskt sett, här i Sverige, slutar sitt liv som foster och börjar sitt liv som barn och därmed som rättssubjekt. Ett barn har, med vissa undantag, samma rättigheter som en vuxen person. De rättigheter som är relevanta i sammanhanget är rätten att leva, rätten till hälso- och sjukvård, rätten till omsorg, rätten till begravning och andra grundläggande medborgerliga rättigheter. Definitionen har internationell förankring i WHO:s rekommendationer. Denna definition i folkbokföringen har överförts i stort sett i oförändrat skick först från den tidigare gällande folkbokföringsförordningen,407 och dit hade den oförändrad hämtats från den tidigare gällande folkbokföringsförordningen408 där den fick sin nuvarande innebörd den 1 januari 1960. I folkbokföringslagen409 stadgas att barns födelse skall anmälas till skattemyndigheten om barnet föds inom landet eller om det föds av en kvinna som är folkbokförd här. Anmälan skall göras för en nyfödd »som efter födelsen andats eller visat något annat livstecken, samt dödfödd som avlidit efter utgången av tjugoåttonde havandeskapsveckan.» 410

Diskussion om fostersynen i folkbokföringen

För att komma åt de diskussioner som föregått definitionen av barnet och fostret i denna lag måste man söka sig både långt tillbaka i tiden och utanför vårt lands gränser. Definitionen hänger delvis samman med när fostret kan anses vara viabelt, och viabiliteten är avhängig modern medicinsk kunskap och avancerad teknisk utrustning. Det finns också en strävan till en anpassning till andra länders praxis vad gäller denna definition, eftersom den internationella statistiken är medicinskt betydelsefull, både att bidra till och att ta del av.

Fram till strax efter andra världskrigets början gällde att fostret/-barnet skulle vara levande fött för att räknas som barn. Det räckte som definition. Vi kan läsa i en mer än hundra år gammal bestämmelse att

»äfven dödfödt barn i denna församlings födelse- och dopbok inskrifvas»,411 och vidare det som är en annan definition, »Såsom lefvande födt upptages barn äfven om det genast efter födelsen aflider, såsom dödfödt det, som efter framfödandet ej förmärkts gifva tecken till lif».412 År 1940 skedde en förändring, »Med barn avses i denna paragraf varje nyfödd, som andats efter födelsen, samt varje dödfödd av minst trettiofem centimeters längd.»413 Skillnaden är alltså att dödfödda räknas som barn efter ett visst mått, här en viss längd. Den svenska definitionen av foster och barn i folkbokföringsförordningen från 1946414 ändrades 1960 för att bättre överensstämma med WHO:s definition som i stället för längd utgick från ålder. Den nya svenska, med WHO:s definition överensstämmande definitionen lyder idag sålunda: »Anmälan enligt första stycket skall göras för en nyfödd, som efter födelsen andats eller visat något annat livstecken, samt dödfödd som avlidit efter utgången av tjugoåttonde havandeskapsveckan.»415 Skillnaderna är inte stora, eftersom foster i 28:e havandeskapsveckan ofta är just kring 35 centimeter långa. Ändringen föranleddes alltså av att WHO 1955 antog en rekommendation till definition av vad som avses med ett levande, respektive dödfött barn.416 I propositionen 1959:116 föreslås att »de svenska definitionerna bringas i överensstämmelse med de av WHO rekommenderade». Vi kan vidare i propositionen läsa i ett utdrag av protokollet över finansärenden417 där medicinalstyrelsen uttalar sig i ärendet:

Då Sverige ej anfört någon reservation mot ifrågavarande internationella definitioner, är det följaktligen angeläget att de svenska bestämmelserna bringas i överensstämmelse med dessa. Härför talar även att den svenska definitionen på levande fött barn ej är otvetydig, beroende på att »andning» är ett ganska svårdefinierbart begrepp. Arten av den spontana andningen hos nyfödda barn kan nämligen växla inom rätt vida gränser, både hos dem som dör kort tid efter födelsen och – vilket är särskilt betydelsefullt – hos dem som överlever. Den av världshälsovårdsorganisationen (WHO) antagna definitionen (»all foetuses showing any sign of life») torde mindre ofta ge anledning till tveksamhet vid tillämpningen än nuvarande svenska bestämmelser.418

Vidare menade medicinalstyrelsen att den av WHO förordade definitionen av dödfödda visserligen inte var helt och fullt överensstämmande med den svenska, men att detta inte hade så stor betydelse i sak, menade man, då en dödfödd om 35 cm längd ungefär motsvarar ett foster efter 28:e havandeskapsveckan. De skäl som anfördes i förarbetena till förändringen pekade på en anpassning till internationell statistik, och den stora överensstämmelsen i sak med tidigare lagstiftning ansågs stödja en anpassning till internationell standard. Det verkar knappast ligga någon annorlunda eller ny syn på fostret bakom förändringen. Lagstiftaren vill i folkbokföringen skilja mellan foster och barn av folkbokföringstekniska skäl, och det har varit vägledande för definitionen. Jag har ingenstans i överläggningarna stött på en diskussion om fostrets eventuella mänskliga värdighet, skyddsvärde, eller liknande. Sådana diskussioner har emellertid förekommit rikligt på andra håll de senaste 15 åren. Inte minst i andra länder och internationellt.

WHO reviderade 1989419 sin definition av foster/barn:

The perinatal period commences at 22 completed weeks (154 days) of gestation (the time when birth is normally 500 g)420

Tilläggas kan att om inte heller graviditetslängden är känd så gäller en fosterlängd om minst 25 cm.

Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) föreslog i en skrivelse till Socialdepartementet (1994-08-15) att en utredning genomförs med syfte att ändra 30 § i folkbokföringsförordningen, dvs. numera 24 § i folkbokföringslagen, så att gränsen för vad som skall anmälas som barn ändras i enlighet med WHO:s rekommendationer. SFOG åberopar flera skäl för denna ändring. Det är svårt att förstå för föräldrar, vars barn avlider omedelbart före förlossningen, att deras barn betraktas som missfall om de föds den 26 veckan men som barn om de föds den 28 veckan. I synnerhet om det är fråga om tvillingfödsel strax före den 28 veckan och den ena dör före förlossningen och den andra efter. Båda kan begravas, men bara den ena folkbokförs. Prematura förlossningar i vecka 22-27 upplevs också på ungefär samma sätt som från vecka 28 och framåt. Det är därtill förvirrande om Sverige i det internationella samarbetet har en annan definition vid undersökningar om perinatal dödlighet. Socialdepartementet421 ombad Statens Medicinsk-Etiska råd (SMER) att avge yttrande, och Rådet föreslår att skrivelsen återsänds till SFOG med begäran om nya överväganden med anledning av Rådets synpunkter. Rådet anser att frågan om vad som skall benämnas som barn innehåller frågor av både administrativ, juridisk och etisk karaktär. Vad gäller det internationella samarbetet, vilket enligt Rådet innebär ett administrativt problem, så finner Rådet det angeläget att snabbt finna lösningar som kan genomföras utan lagändringar. Ett förslag är att alla foster avlidna efter vecka 22 rapporteras till det medicinska födelseregistret vilket är tillgängligt för forskning, och vilket kan rapporteras internationellt. Vad gäller det juridiska anför Rådet:

Spontant avbrutna havandeskap i sena skeden innebär att fostret avlidit. Vid avbrytande av havandeskap genom legal abort är förhållandet ett annat. Även om detta sker mycket restriktivt och endast om synnerliga skäl föreligger, dvs. om fostret är svårt missbildat och inte bedöms kunna överleva eller om kvinnans liv är i fara, skulle en sänkning innebära att ingreppet skulle tillåtas på vad som i annat sammanhang betraktas som barn. Om samhället tillåter ett legalt avbrytande av havandeskap efter den 22 veckan och samtidigt ger legitimitet åt att avlidna foster vid spontant avbrutna havandeskap ses som barn vid samma tidpunkt innebär det motstridiga budskap. En ändring till den nivå SFOG föreslår skulle medföra en konflikt mellan abortlagen och folkbokföringslagen.422

Rådet betraktar alltså detta som ett gränsdragningsproblem. När det gäller de etiska problemen diskuterar Rådet den medicinska utvecklingen och vårdpersonalens inställning, föräldrarnas sorgearbete och omhändertagandet av det avlidna fostret. Sammanfattningsvis finner Rådet att ur ett biologiskt, terminologiskt och logiskt perspektiv är det inkonsekvent att foster födda i samma graviditetsvecka ibland be-tecknas som foster och ibland som barn beroende på om de dött strax före eller strax efter förlossningen eller överlevt. En kraftig sänkning från nuvarande 28 veckors gräns till en 22 veckors gräns skulle å ena sidan rätta till denna inkonsekvens, men detta måste å andra sidan vägas mot »att en sänkning av gränsen i folkbokföringslagen skulle komma i konflikt med abortlagen.»

Det verkar alltså som om viabilitet inte längre är den huvudsakliga utgångspunkten för definitionen av gränsen mellan foster och barn.

I USA har det på senare tid uppstått en hetsig diskussion i anslutning till skillnaden mellan ’levande född’ och ’viabel’. Många debattörer vill här införa ett förbud mot vissa aborter (partial-birth abortion ban) som utförs på ett speciellt sätt eftersom fostren är viabla och skulle överleva ett avbrytande av havandeskapet, men det är bara levande födda foster som har rätt till liv. Därför vill föräldrarna att fostret dödas innan havandeskapet avbryts, vilket är tillåtet enligt den amerikanska lagen. Förfarandet är ett bra exempel på hur viktiga definitionerna kan vara, i synnerhet när det är rättsliga definitioner. Vad är »partial-birth»? Jag hämtar en beskrivning på internet som exempel:

  • The abortionist artificially dilates the mother’s cervix to create an adequate opening for the baby to pass;
  • Guided by ultrasound, the abortionist takes hold of one of the baby’s legs with a forceps and pulls the baby into the birth canal;
  • The leg is fully delivered, followed by the second leg and then the rest of the body except for the head. This is considered a breech delivery.
  • The abortionist uses one hand to trace the spine up to the base of the baby’s skull. He then thrusts the scissors point into the base of the baby’s skull and spreads the ends to create a passageway for a suction catheter to be inserted;
  • The baby’s brains are extracted with a suction device, causing the skull to collapse, allowing the baby to be fully delivered;
  • All the remains are then discarded as medical waste.
  • Partial-birth abortions are usually used after 20 weeks (4 1/2 months) because the skull has grown too big to pass through the birth canal in a standard abortion. The procedure is sometimes performed as late as 40 weeks.423

Ett eventuellt förbud mot denna speciella sorts aborter diskuteras alltså för närvarande i USA. Frågan har varit upp till behandling flera gånger. President Clinton har lagt sitt veto mot flera av förbudsförslagen (som skiljer sig lite åt, första vetot kom 10 april 1996), och kongressen har aldrig lyckats samla tillräckligt många röster för att presidenten inte skall kunna lägga sitt veto. Ännu i januari 1998 är frågan alltså inte avgjord.

402 SOU 1994:44, s 23.
403 1993 var det 8237569 enligt Statistisk årsbok 95, och av dem var 507540 utländska medborgare
404 Födda 1993:117998, döda 1993:97008 enligt Statistisk årsbok 95. Födelsetalet har därefter gått ner betydligt. Överskottet för 1993 = 20990, och för 1997 beräknas, enligt SCB i oktober -97, ett underskott.
405 Källa: Statistisk årsbok 95. Särskilt spädbarnsdödligheten varierar: 1989:153, 1990:175, 1991:147: 1992:127, 1993:129. Räknas hela den första veckan fördubblas antalet, ungefärligen. Sverige har vid internationella jämförelser utomordentligt låga dödstal för de allra yngsta.
406 Se t.ex. artikeln om abort i NE av gynekolog, professor Marc Bygdeman.
407 Förordning 1967:198, 30 §, fjärde stycket.
408 Förordning 1946:469.
409 Lag 1991:481.
410 Folkbokföringslagen (1991:481), § 24.
411 Förordningen angående kyrkböckers förande från 6 augusti 1894, no 62. Födelse och dopbok 15 §.
412 I avsnittet Regler till födelse- och dopboken i anvisningarna till kolumn 4-7.
413 Förordning 1940:776.
414 Folkbokföringsförordningen (1946:469), § 16. Med obetydligt ändrad ordalydelse jämfört med 1940 års definition: »Med barn avses varje nyfödd, som andats efter födelsen, så ock dödfödd av minst trettiofem centimeters längd.»
415 Folkbokföringslagen (1991:481), § 24.
416 WHO, Technical Report Series, No. 25, s 13.
417 Folkbokföringen hörde till finansdepartementet.
418 Prop. 1959:116, s 3-4.
419 Det förekommer i svenska debatt olika uppgifter om detta årtal. Man kan också emellanåt se uppgiften 1979 och jag har inte närmare utrett orsakerna till dessa olikheter, och de betyder ing-enting för mitt resonemang i det följande.
420 WHO International Statistical Classification of Disease and Related Health Problems, ICD-10, s 1237.
421 Departementssekreterare Lena Jonsson är också ledamot av SMER.
422 Statens medicinsk-etiska råd, Angående ändring av folkbokföringslagen Dnr S94/5633/S, Dnr 15/96, s 5.
423 http://www.prolife.org/tal/sub8.html

Jan Perselli doktorerade 1998 vid Linköpings universitet på avhandlingen ”Fostersyn i svensk rätt”

 

 

Om Jan Perselli

avatar