Hem / Featured / Gäller inte mänskliga rättigheter i praktiken?

Gäller inte mänskliga rättigheter i praktiken?

Mänskliga rättigheter måste vara tillgängliga i praktiken och inte bara illusoriska skriver Ruth Nordström. På fotot barnmorskan Ellinor Grimmark utanför Arbetsdomstolen. Foto: Abraham Engelmark

I april förlorade barnmorskan Ellinor Grimmark i Arbetsdomstolen och nekades därmed rätten till samvetsfrihet. Hon blev också skyldig att betala samtliga rättegångskostnader ur egen ficka och fick nyligen en faktura på ca 1 640 000 kr från Region Jönköping.

Ellinors kollega, barnmorskan Linda Steen, har nyligen nekats prövningstillstånd i Arbetsdomstolen och kommer även hon att inom kort få en faktura på 1,2 miljoner kronor. Även om de aktuella fallen gäller enskilda barnmorskor har de principiella frågorna betydligt större räckvidd än så. De rör rätten till åsikts- och yttrandefrihet samt religions- och samvetsfrihet på arbetsplatsen.

Mänskliga rättigheter måste vara tillgängliga i praktiken och inte bara illusoriska. Rättigheterna är inte värda mycket om vanliga människor riskerar att sättas i personlig konkurs om de förlorar mot staten.

Nu har emellertid hundratals enskilda privatpersoner i både Norge och Sverige ställt sig bakom barnmorskorna och bidragit ekonomiskt. Ett flertal kyrkor i Sverige och vårt grannland har dessutom gjort upprop för att hjälpa barnmorskorna och bidra till att skulderna betalas.

Oavsett utgång i målet borde emellertid varken Ellinor Grimmark eller Linda Steen ha tvingats betala miljonbelopp till sina tidigare arbetsgivare. När det gäller diskrimineringsmål finns en särskild regel om rättegångskostnader just för att vanliga människor ska våga gå till domstolen om de blivit diskriminerade.

Om en person haft ”skälig anledning att få tvisten prövad” kan personen slippa betala motpartens rättegångskostnader om han eller hon förlorar målet. Ellinor Grimmark och Linda Steen har haft skälig anledning att få sin sak prövad eftersom de inte tillåts arbeta som barnmorskor i Sverige, trots en extrem brist på barnmorskor i förlossningsvården.

Saken är också av principiell vikt för andra barnmorskor, och båda parter har därför haft ett intresse av att få rättsläget vad gäller samvetsfrihet för vårdpersonal klarlagt. Detta har Arbetsdomstolen emellertid helt bortsett från.

I det senaste numret av Juridisk tidskrift gör arbetsrättsprofessor Reinhold Fahlbeck en juridisk analys med rubriken: ”Barnmorskedomen – politiken vann, juridiken förlorade”. Hans slutsats är drastisk: ”det är vemodigt att en högsta domstol lämnar ifrån sig en dom som är i så hög grad juridiskt felaktig och intellektuellt undermålig som domen AD 2017 nr 23”.

Han skriver vidare: ”En bedömare kan tycka att det är vemodigt att en högsta domstol av allt att döma låter sig styras av gatans parlament” och ”en bedömare kan tycka att det är vemodigt när politiken tillåts vinna på juridikens bekostnad. Starka slutord? Ja, men nödvändiga.”

Efter tre och ett halvt år av juridiska förhandlingar och processer hos Diskrimineringsombudsmannen, i tingsrätten och Arbetsdomstolen har nu Ellinor Grimmark och även Linda Steen beslutat att gå vidare till Europadomstolen. Det Europadomstolen nu har att ta ställning till är tre saker:

  1. Fanns det lagstöd för att inskränka religionsfriheten, samvetsfriheten, åsikts- och yttrandefriheten?
  2. Fanns det ett godtagbart syfte för att inskränka religionsfriheten, samvetsfriheten, åsikts- och yttrandefriheten?
  3. Var inskränkningarna nödvändiga i ett demokratiskt samhälle och var det proportionerliga åtgärder?

Det blir intressant att se hur Europadomstolen tar ställning till saken.

 

Ruth Nordström, chefsjurist, Människorättsjuristerna/Scandinavian Human Rights Lawyers

Artikeln är tidigare publicerad i Världen idag.

Om Redaktion Liv och Rätt

avatar