Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / 2013 / Hälsan har blivit en klassfråga igen

Hälsan har blivit en klassfråga igen

Vi kan inte längre lita på att samhällets institutioner tar tillvara våra intressen och verkar för vår hälsa. Tillrättalagd forskning och okritisk vetenskaplig granskning från politikernas sida har lagt grunden för den hälsokatastrof som vi nu upplever. Katastrofen drabbar främst människor som är fattiga och har lägre skolutbildning.

En grundpelare i välfärden har varit att rätten till vård och hälsa skall vara oberoende av samhällsklass och ekonomiska resurser. Utvecklingen under efterkrigstiden har varit väldigt positiv och ojämlikheten mellan olika grupper i samhället har kraftigt minskat. Alla har haft möjlighet att få en god sjukvård och samhällets hälsovårdande insatser har i huvudsak minskat skillnaderna mellan olika samhällsklasser. Den utvecklingen är på väg att vända, och det beror inte i första hand på ökad privatisering som den politiska vänstern försöker få oss att tro. Den växande ojämlikheten inom hälso- och sjukvård beror på helt andra faktorer.

Bakgrunden är att stora delar av världen inklusive Sverige är på väg in i världshistoriens kanske största hälsokatastrof. I t.ex. Indien, det land där flest människor är vegetarianer har diabetes-2 blivit den allvarligaste och snabbast växande folksjukdomen. Man uppskattar att minst 100 miljoner indier idag lider av sjukdomen. I hela västvärlden ökar s.k. metabolt syndrom (där diabetes-2 ingår) kraftigt sedan 30 år tillbaka. I USA lider redan en tredjedel av befolkningen av fetma och ytterligare en tredjedel är överviktiga.

Vad var det som hände omkring 1980 som triggade den här utvecklingen?

En forskningsstudie från slutet av 50-talet av den amerikanske nutritionisten Ancel Keys som gick under rubriken ”Seven Countries Study” sades visa ett samband mellan hjärt/kärlsjuklighet och fet kost. Keys hade selekterat ut sju länder där hans hypotes om ett samband stämde. Det ursprungliga forskningsmaterialet omfattade dock tre gånger så många länder. Keys utelämnade helt enkelt de länder som inte stödde hans hypotes. Hade han även inkluderat ett antal naturfolk, hade snarast slutsatserna blivit de exakt motsatta mot de han drog. Genom att Keys tillhörde etablissemanget inom amerikansk nutritionsforskning, fick hans studie ett stort genomslag och forskare som visade att han dragit fel slutsats tystades genom trakasserier och förtal. Det har i decennier felaktigt hävdats att en enig forskarkår stått bakom hypotesen om ett samband mellan fet mat och kärlsjuklighet. Situationen liknar väldigt mycket det som idag sker inom klimat- och miljöforskningen.

Keys hypotes lades på 70-talet, trots hård kritik från andra forskare, till grund för en amerikansk senatskommitté ledd av den tidigare presidentkandidaten George McGovern som bl.a. skulle utarbeta riktlinjer för kosthållning i USA. Under titeln ”Dietary Goals for the United States” framfördes 1977 rekommendationen att amerikanerna skulle äta mindre fet mat och att kolesterolrik mat såsom flertalet animaliska produkter borde minska. De amerikanska rekommendationerna kopierades därefter över hela västvärlden, bl.a. sitter svenska Livsmedelsverket fortfarande fast i de förlegade råden.

Livsmedelsindustrin nappade direkt, minskat fett innebar en gigantisk ny marknad (flera biljoner dollar per år) för processad mat där det naturliga innehållet av fett till stor del tagits bort. Eftersom den magra industrimaten tappade sin smak när den naturliga smakförstärkaren minskades började man för smakens skull tillsätta socker och kemikalier av olika slag (t.ex. glutamat). Nyckelhålsmärkta ProViva t.ex. har 10% tillsatt socker. Det naturliga kolesterolrika fettet ersattes med industrifetter (bl.a. transfetter) som var oprövade som människoföda. En rad nya livsmedel baserade på spannmål som i huvudsak bestod av kolhydrater hårdlanserades också. Marknaden för sötade kolsyrade drycker från globala företag som Coca Cola växte kraftigt. Barn fick dricka juice och läsk istället för mjölk som ju innehöll kolesterol. Magra mjölkprodukter gjordes smakligare med sötande tillsatser.

När vi idag kan summera effekterna av dessa politiskt styrda kostförändringar, ser vi tydligt hur den epidemi av sjukdomar som går under benämningen metabolt syndrom (fetma, diabetes-2, högt blodtryck, insulinresistens, gallproblem, åderförkalkning, stroke, Alzheimer, sömnapné, astma, fettlever, ledgångsreumatism och sist men inte minst cancer) och karies tog fart i USA direkt efter att McGovern-rapporten fått genomslag. Med olika fördröjning kan nu samma utveckling noteras i stora delar av världen.

Det är idag uppenbart att orsaken till epidemin är för högt intag av socker och andra kolhydrater som höjer blodsockret och ökar insulinresistens. Den katastrofala sjukdomsutvecklingen har inte gett upphov till någon allmän omprövning av kostrekommendationerna. Istället har sjukvården satt in en massiv medicinering för att motverka symptomen på det metabola syndromet. Gamla människor som hunnit dra på sig en rad av de nämnda sjukdomarna kan idag stå på dussintals olika mediciner utan någon ordentlig kännedom hur de interagerar med varandra.

För läkemedelsindustrin har sjukdomsutvecklingen skapat en snabbt växande biljonmarknad som är utomordentligt lönsam. Eftersom en stor del av dagens medicinska forskning finansieras av industrin har forskningen kommit att nästan helt prioritera läkemedelsbehandling istället för att söka efter bakomliggande orsaker till sjukligheten. Resultatet har blivit att nästan hela forskarkåren sitter i knä på industrin och därför inte ifrågasätter de felaktiga kostråden. Läs gärna docent Ralf Sundbergs bok Forskningsfusket! om detta.

Jag själv motionerade i våras till Hjärt-Lungfondens huvudmannamöte om att fonden borde starta en specialinriktad insamling (likt Cancerfondens Rosa Bandet) för att få pengar att finansiera helt oberoende forskning rörande sambanden kost/hälsa. Min motion avslogs av styrelsen på forskningsrådets rekommendation med motiveringen att en sådan insamling skulle skada Hjärt-Lungfondens anseende. Tydligare kan inte forskarkårens bias illustreras. Det kan ju rimligen inte vara annat än inom industrin som man skulle ha något att invända mot oberoende kost/hälsoforskning. Att donatorerna skulle ogilla det faller på sin egen orimlighet.

Tillrättalagd forskning och undermålig och okritisk vetenskaplig granskning från politikernas sida har lagt grunden för den hälsokatastrof som vi nu upplever. Katastrofen drabbar främst människor som är fattiga och har lägre skolutbildning. I USA ser man tydligt att det är den afroamerikanska befolkningen som drabbas värst. Ett typiskt klassproblem med andra ord. Människor med god ekonomi äter ofta dyrare mer naturlig mat och de med god skolutbildning har möjlighet att med kritisk blick själva följa forskningsrön om riskerna med kolhydratrik kost och övermedicinering. De samhällsinstitutioner som skall ge människor råd och vård sitter av makt- och prestigeskäl fast i de hälsovådliga rekommendationerna. Den omhuldade föreställningen om att normalhöga kolesterolhalter skulle vara hälsovådliga kan idag på allvar ifrågasättas, det är sannolikt tvärt om. Äldre med höga kolesterolvärden lever fö längre än de med låga.

En källa till speciell oro är att den snedvridna klimatdebatten givit upphov till kostråd från miljöaktivister (gmf Miljöpartiets antiköttkampanj) som förvärrar problemet. I korthet rekommenderas i princip en kost liknande den vanliga indiska kosten som klimatsmart.  Detta är ytterligare ett exempel i en lång rad på att dagens miljöaktivism är genuint antihuman.

Vi kan inte längre lita på att samhällets institutioner tar tillvara våra intressen och verkar för vår hälsa. I framtiden måste vi ta ansvaret för vår livsstil och vår hälsa själva. Det gäller att med kritisk blick gå ut på nätet och söka information om hur vi skall leva för att inte bli en del av den dystra hälsostatistik som nu växer fram.

Lars Bern, teknologie doktor, huvudman i Hjärt-Lungfonden och ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademin

Artikeln är tidigare publicerad på Newsmill

Om Redaktion Liv och Rätt

avatar