Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / Featured / Hotet mot värdigheten – del 3

Hotet mot värdigheten – del 3

De som ställer sig kritiska till läkarassisterat självmord gör det bland annat på grund av de risker som funktionshindrade, äldre och andra utsatta grupper utsätts för. Foto: Människovärdes bildbank

Detta är en serie utifrån en rapport utgiven av Claphaminstitutet (Rapport 1:2017) om en genomgång av konsekvenserna av läkarassisterat självmord, med särskilt fokus på  Oregonmodellen. Rapportförfattarna är Mikaela Luthman, överläkare för palliativ vård på Stockholms sjukhem, och Anne-Berit Ekström, dr och chefläkare för habilitering och hälsa i Västra Götalands region.

3 Oregonmodellen i offentlig debatt

För att få en överblick över hur Oregonmodellen brukar framställas i den offentliga debatten följer här en kort sammanfattning av de olika perspektiv som framförs av förespråkarna respektive motståndarna i relation till läkarassisterat självmord enligt Oregonmodellen. Båda sidor menar sig ha patientens bästa i fokus, men när det gäller vad patientens bästa egentligen innebär skiljer sig åsikterna åt.

3.1 Hur framställs Oregonmodellen av förespråkarna?

Amerikanska C & C:s vision är ett samhälle där människor åtnjuter ett fullt spektrum av valmöjligheter för att dö i bekvämlighet, värdighet och kontroll.36  Hendin och Foley menar att det som sannolikt ökar efterfrågan på läkarassisterat självmord är just att frågan framställs som att det handlar om autonomi och kontroll. Oregon har legat längst fram i denna trend. Det ursprungliga motivet till att lagen gick igenom var att lidande patienter skulle kunna befrias från svåra symptom som smärta, men sedan lagen trädde i kraft har diskussionen om läkarassisterat självmord utvecklats till att handla om ett alternativ för kontroll.37 Den vanligaste anledningen till att patienter efterfrågar läkarassisterat självmord är inte smärta eller depression utan behovet av kontroll. I OPHD:s årliga rapport för 2015 framkom att de största bekymren för dem som begått läkarassisterat självmord var: minskad förmåga att delta i aktiviteter som gör livet njutbart (96,2 %), förlust av autonomi (92,4 %) och förlust av värdighet (75,4 %).38

Även RTVD motiverar sin rekommendation av Oregonmodellen med att patienter med ”obotliga sjukdomar och mycket kort överlevnadstid liksom patienter som lider av progressiv, obotlig sjukdom och har ett svårt pågående eller förväntat mycket svårt lidande” ska få sjukvårdens hjälp att avsluta sina liv.39 Också här kopplas patientens behov av att slippa lidande med dennes rätt till självbestämmande. I rättvisans namn borde inte enbart sådana patienter som valt att avstå från behandling eller som skulle avlida av en avbruten behandling, utan även sådana patienter ”där en obotlig och smärtsam sjukdom släckt varje hopp om ett fortsatt meningsfullt liv” ha rätt att få en ”värdig död”. RTVD menar att när möjligheten till assisterat självmord inte finns kan den så kallade ”rätten till en värdig död” anses ha blivit åsidosatt.40 Vad rätten till en värdig död innebär och vad den grundas på anges inte, inte heller varför en sådan rätt skulle finnas inom sjukvårdssystemet.

Framför allt framställs Oregonmodellen ofta som väl beprövad, ordentligt genomforskad, säker och utan några brister eller överträdelser. Denna bild kan, som vi har sett och ytterligare ska påvisa, starkt ifrågasättas.

3.2 Hur framställs modellen av motståndarna?

Läkarna Anders Bongenhielm, Eva Gyllenhammar och Staffan Lundström menar att det ofta blir absurt att hävda vår rätt till det ena eller det andra. De menar att det är viktigt att förstå att livet består av olika faser och att på samma sätt som det finns en naturlig process för hur vi kommer in i jordelivet finns det en lika naturlig process för hur vi lämnar det, vilket i de flesta fall blir lugnt och värdigt. När det behövs kan palliativläkarna med sina yrkeskunskaper lindra obehag på ett tillräckligt bra sätt. Bongenhielm, Gyllenhammar och Lundström anser att våra privilegier i dagens Sverige har lett oss in i villfarelsen att även de grundläggande livsbetingelserna kan tuktas och styras. Men att bli svagare, mer begränsad och i behov av hjälp ingår i det helt naturliga åldrandet.41

De som ställer sig kritiska mot läkarassisterat självmord gör det framför allt på grund av de risker som funktionshindrade, äldre och andra utsatta grupper utsätts för, samt av oro för att införandet av assisterat självmord kommer att leda till urholkning av respekt för livet och av läkaretiken. Svenska läkaren Brita Hännerstrand betonar i Läkartidningen bristen på förespråkare för läkarassisterat självmord bland sjuka, handikapporganisationer, funktionshindrade och utvecklingsstörda. Hon påpekar också att läkarens roll sällan tas upp i debatten annat än i rollen som administratörer av självmordet. Hännerstrand påpekar att de läkare som har att göra med svårt sjuka människor är mer negativt inställda mot assisterat självmord än övriga läkare.42

Golden och Zoanni konstaterar att motståndet mot assisterat självmord ofta framställs som enbart drivet av konservativa religiösa, men att motståndet inkluderar många personer och organisationer vars motstånd baseras på deras progressiva politik. Bland dessa finns många framstående organisationer för funktionsnedsattas rättigheter, och även WHO och läkarorganisationer.43 DREDF påpekar att det skulle vara mycket bättre om rörelsen för att legalisera assisterat självmord istället skulle förespråka högre kvalitet på vården i livets slutskede.44

Enligt Hendin och Foley är det belagt att de säkerhetsmekanismer som finns i Oregonmodellen kringgås på sätt som skadar patienterna. För att rätta till situationen skulle det behövas mer information än OPHD har varit villiga att införskaffa. Istället har OPHD utfärdat årliga rapporter baserade på den otillräckliga informationen som deklarerar att dödligt sjuka patienter i Oregon åtnjuter tillräcklig vård.45 Avsaknaden av information gör det dessutom svårt att få information om enskilda fall av läkarassisterat självmord för att kunna utvärdera deras orsaker och möjliga alternativ.

3.3 Sammanfattning

Förespråkarna för läkarassisterat självmord framställer frågan som att det handlar om en rätt till en värdig död för svårt lidande patienter, samtidigt som det i praktiken ofta handlar om att känna att man som patient har kontroll över sitt liv. Motståndarna erkänner patienternas lidande, men menar att assisterat självmord är fel väg att gå, eftersom det ifrågasätter skyddsvärdet hos sjuka och funktionshindrade och kan innebära en orimlig press på läkare att skriva ut det dödliga giftet. De önskar istället att patientens lidande ska hanteras på bästa sätt för att lindra plågan hos patienten och göra livet betydelsefullt för honom eller henne. För att kunna landa i en kvalificerad bedömning för patientens och samhällets bästa, låt oss nu gå över till en djupare analys av Oregonmodellens risker och konsekvenser.

36Compassion & Choices, Explore end-of-life care, https://www.compassionandchoices.org/explore-end-of-life-care/
37 Hendin och Foley, Physician-Assisted Suicide in Oregon: A Medical Perspective, Michigan Law Review, juni 2008, vol. 106:1613, s 1635.
38 Department of Human Resources Oregon Health Division Center for Disease Prevention and Epidemiology, Oregon Death With Dignity Act: 2015 Data Summary, http://public.health.oregon.gov/ProviderPartnerResources/EvaluationResearch/DeathwithDignityAct/Documents/year18.pdf
39 Rätten Till en Värdig Död (RTVD), Att bestämma själv – rätten till en värdig död, s 1.
40 Rätten Till en Värdig Död (RTVD), Att bestämma själv – rätten till en värdig död, s 2-3.
41 Bongenhielm, Gyllenhammar och Lundström, Sverige halkar inte efter i dödshjälpsfrågan, http://www.dn.se/debatt/repliker/sverige-halkar-inte-efter-i-dodshjalpsfragan/
42 Brita Hännestrand, Det är mest de starka och friska som hörs, http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=11616.
43 Killing us softly, Golden och Zoanni, s 17 not 3, https://dredf.org/wp-content/uploads/2012/08/PIIS1.pdf
44 DREDF, Why Assisted Suicide Must Not Be Legalized, https://dredf.org/public-policy/assisted-sui-cide/why-assisted-suicide-must-not-be-legalized/#marker112
45 Hendin och Foley, Physician-Assisted Suicide in Oregon: A Medical Perspective, Michigan Law Review, juni 2008, vol. 106:1613, s 1614.

 

Mikaela Luthman, överläkare för palliativ vård på Stockholms sjukhem
Anne-Berit Ekström, dr och chefläkare för habilitering och hälsa i Västra Götalands region

 

Om Redaktion Liv och Rätt

avatar