Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / 2012 / Judar och romer sitter i samma båt

Judar och romer sitter i samma båt

Fördomarna mot resande och romer bottnar ofta i stor okunskap om deras livsvillkor och månghundraåriga historia av förföljelse och diskriminering. I många avseenden liknar också fördomarna dem som människor har om judar, konstaterar Fredrik Sieradzki.

Svenska lagar gjorde det länge omöjligt för romer och resande att integreras i landet. (Målning: "Zigenarfamilj i fängelse" av Carl d'Unker, Nationalmuseum. Från Wikimedia Commons)

I år är det exakt 500 år sedan de första kända romerna anlände till Sverige. Det har varit 500 år av förföljelse och diskriminering. Så sent som på 1970-talet fanns en lag som tillät tvångssterilisering av romska och resande kvinnor i Sverige – en av fyra familjer med romsk- eller resandebakgrund drabbades av detta övergrepp.

Fram till 1960-talet fick resande och romer inte bo på en plats längre än tre veckor – allt enligt den så kallade ordningsstadgan. Inte undra på att romerna fått en misstro mot majoritetssamhället. Den vitbok över övergrepp och kränkningar av romerna i Sverige under 500 år, som integrationsminister Erik Ullenhag aviserat, är ”well overdue”. [private_Prenumeration på Liv och Rätt]

Ovärdig tillvaro

För några dagar sedan släppte FRA, EU:s organ för fundamentala rättigheter och FN:s utvecklingsprogram en gemensam rapport om romernas levnadsbetingelser i elva uropeiska länder. Några axplock ur undersökningen visar en fullständigt ovärdig tillvaro mitt i Europa 2012:

  • Bara 15 procent av romerna har gått igenom gymnasium eller yrkesutbildning.
  • 70 procent är arbetslösa.
  • 40 procent bor i ett hushåll där någon gått till sängs hungrig åtminstone en gång i månaden.

FRA:s undersökning omfattar inte romer i något nordiskt land. 2008 kom dock en alarmerande undersökning av romernas situation i min hemstad Malmö. Av de 7 000 romer som bodde i min Malmö saknade 90 procent arbete och vartannat barn, mellan 550 och 670 stycken, var sällan eller aldrig i skolan.

Skolfrånvaro har en förklaring

Varför går barnen inte i skolan då? Utbildning är för det mesta en väg ut ur fattigdom och misär. Det handlar om negativa attityder och vanföreställningar både bland romer och bland svenskar. Romska föräldrar har för det mesta inte heller gått i skolan, oftast för att deras föräldrar i sin tur aldrig gick i skolan.

Långt in på 1960-talet blev romska barn diskriminerade i skolan och deras närvaro ifrågasattes. Och innan man avskaffade den så kallade ordningsstadgan, var de tvungna att flytta så ofta så det inte var värt ansträngningen. Av historiska skäl har många romer helt enkelt en negativ syn på skolan.

En förbättring på gång

Det var först från och med 1999, då romerna blev en nationell minoritet i Sverige, som en ljusglimt dök upp vid horisonten. Skolan började ses som en möjlighet för romska barn, som i dag i högre grad uppmuntras att gå i skolan. Och det sker faktiskt en förbättring; allt fler romer genomgår gymnasium och högskola.

Ändå är det fortfarande svårt att övertyga romska föräldrar att skicka barnen till skolan när de ser hur de romer som försöker skaffa sig en utbildning och leva ett Svenssonliv trots det blir utsatta för fördomar och mer eller mindre öppen diskriminering – inte minst både på bostads- och jobbmarknaden.

Stereotyper

Det finns en stereotyp bild av romer som tjuvar som vill leva utanför det svenska samhället, vars lagar man föraktar. Som jude känner jag igen stereotypiseringen; judar har ju ofta anklagats för att vara giriga lurendrejare och opålitliga femtekolonnare.

På så sätt är antiziganismen lik antisemitismen. Det handlar om fördomar och vanföreställningar som ofta vilar på en okunskap om minoritetens historia, kultur och levnadsbetingelser.

En del judar valde total assimilation som en strategi för att möta fördomarna: att byta namn, ja till och med att låta kristna sig för att accepteras. Många andra judar, så som mina föräldrar, har blivit integrerade och produktiva medborgare i det svenska samhället. Samtidigt har judarna i Sverige byggt upp institutioner och plattformar för att kunna bejaka sin judiska identitet med sociala, kulturella, och religiösa aktiviteter. Judar har ofta kallats experter på integration.

Gemensamma intressen

Det är kanske ett tecken i tiden att Judiska församlingen i Malmö har utvecklat ett gott samarbete med representanter för romerna i Malmö, genom det dialogforum som inrättades av kommunstyrelsen för två år sedan. Genom dialogforumet kan båda grupperna göra gemensam sak i kampen mot fördomar och hatbrott i Malmö.

Det är också tydligt hur de båda nationella minoriteterna har mycket gemensamt: båda vill bevara och odla sina respektive traditioner, språk, kultur. Romer och judar har inte sällan interagerat; judiska klezmermusiker i Östereuropa lärde sig av romska musiker och vice versa. Och båda grupperna delar en mörk europeisk historia av förföljelser och särbehandling som kulminerade med Förintelsen. När det gäller kampen mot fördomar sitter judar och romer i samma båt.

Fredrik Sieradzki
[/private_Prenumeration på Liv och Rätt]

Om Fredrik Sieradzki

avatar
Fredrik Sieradzki är ekonom och är sedan tio år verksam som PR-konsult. Han har en bakgrund sin journalist bland annat på tidningen Resumé och Finanstidningen och Dagens IT.  När han inte spelar Wordfeud med sin fru och två tonårsbarn, är han aktiv som talesperson i judiska församlingen i Malmö och varm värnare av jiddischspråket.