Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / 2012 / Kippavandring – ett sätt möta antisemitismen i Malmö

Kippavandring – ett sätt möta antisemitismen i Malmö

Efter flera års negativ rapportering om växande antisemitism i Malmö, har kommunledningen ännu inte lyckats tala ur skägget. Däremot har stadens judiska befolkning tagit ett initiativ som väckt positiv uppmärksamhet, både i Sverige och utomlands. Med kippavandringarna vill man visa att det inte är för sent att vända utvecklingen åt rätt håll, skriver Fredrik Sieradzki.

Att bära en davidsstjärna eller en kippa fullt synlig på stan, ska vara en självklarhet både i Malmö och i andra städer. Kippavandringarna visar att det är möjligt att vända utvecklingen åt rätt håll igen, menar Fredrik Sieradzki. (Foto: Eitan f, under en CC-SA 3.0-licens via Wikimedia Commons)

Det är ingen nyhet att det under senare år skett en rad av attacker mot judiska institutioner och individer i Malmö. Judar som bär synliga judiska symboler attackeras. En av församlingens välkända profiler, Rabbin Shneur Kesselman, har otaliga gånger blivit trakasserad på gatan mitt i centrala Malmö. Inte heller hans fru och barn har gått fria.

Antalet hatbrott mot judar är högre här än i Göteborg och Stockholm. Många är rädda. Rädda för att säga ifrån när de möter antisemitiska attityder. Rädda för att visa att de är judar. Utvecklingen har väckt starka reaktioner långt utanför Sveriges gränser, medan Malmös kommunledning själva verkar lika överraskade varje gång något händer. Kommunstyrelsens ordförande Ingemar Reepalu har fått mycket kritik för sina märkliga uttalanden kring problemen med den växande antisemitismen i den stad han styr över sedan 1994.

Natten mot fredag den 28 september 2012 var det dags igen. Den judiska församlingens lokaler i Malmö utsattes för ett attentat då en gatsten kastades mot husets glasdörrar och en kraftig smällare gav upphov till skador på byggnaden.

Byggnaden innehåller inte bara församlingslokaler utan också ett daghem. När barnen lämnades av sina föräldrar på morgonen möttes barnen av spräckta pansarglas. Handlingen fick en plågsam symbolik eftersom detta hände natten efter Jom Kippur, som är en av judendomens största högtider, en dag ägnad åt att skapa fred och försoning med sig själv och sin omvärld. I stället fick Malmös judar möta det nya året med hot och våld.

Varför händer detta nu? Är Malmö säkert för judar? Det är frågor både allmänhet och journalister ställt till stadshuset. Svaret från ansvariga politiker och tjänsteman har varit tystnad eller avfärdande kommentarer om att detta inte är bra för Malmös varumärke.

Man kan önska att Malmös ledning äntligen skulle ta detta på allvar, inse att problemet finns, att det har växt. Att de inte alltid verkar lika överraskade när nya attacker äger rum. Att de inser att antisemitismen är ett problem som inte kommer att försvinna av sig själv. Det finns kommunalråd i Malmö som har ansvar för antidiskriminering och demokrati. Det är på tiden att de börjar göra sitt jobb!

I slutet av förra året började jag och några andra medlemmar i judiska församlingen i Malmö att börja promenera efter sabbatsgudstjänsten med judiska symboler fyllt synliga. Vi går tillsammans med kippa (religiös huvudbonad) på huvudet och judiska smycken som davidsstjärnor och chai-symboler. Vi kände ett behov av att visa andra Malmöbor att vi judar är en del av Malmö, att vi har samma rätt som alla andra att bära religiösa symboler och visa vilka vi är utan att bli trakasserade.

Vi ville också visa våra judiska bröder och systrar att det var dags att sluta vara rädda och dölja vår judiskhet. De flesta av oss var inte religiösa i traditionell judisk bemärkelse. Men det var viktigt för oss att visa solidaritet med Shneur Kesselman och alla andra judar som blivit utsatta för hot och tillmälen.

Nu – sju promenader senare – är kippavandringarna på väg att bli ett riksbekant fenomen, som uppmärksammats i utländska medier. Och med oss går nu vanliga icke-judiska Malmöbor, muslimer, romer och andra personer med skiftande etnicitet och religiös inriktning och till och med människor som är tillresta från andra delar av Sverige. I Stockholm hölls i augusti en kippavandring i solidaritet med judarna i Malmö. Kippavandringarna, som äger rum ungefär en gång i månaden, har blivit en enande symbol för något positivt: ett Malmö som inte måste acceptera antisemitiska yttringar i skolan, på middagsbjudningen, på arbetsplatser eller på gator och torg. Det är nämligen inte för sent att vända utvecklingen om vi sluter oss samman för att försvara vår demokratiska värden.

Fredrik Sieradzki

Om Fredrik Sieradzki

avatar
Fredrik Sieradzki är ekonom och är sedan tio år verksam som PR-konsult. Han har en bakgrund sin journalist bland annat på tidningen Resumé och Finanstidningen och Dagens IT.  När han inte spelar Wordfeud med sin fru och två tonårsbarn, är han aktiv som talesperson i judiska församlingen i Malmö och varm värnare av jiddischspråket.