Nättidning utgiven av föreningen Människovärde

Hem / 2015 / Liv & Rätt på plats i Peru på FN:s klimatkonferens

Liv & Rätt på plats i Peru på FN:s klimatkonferens

Bild på oväder


Klimatexperterna räknar med att klimatförändringarna kommer att leda till en ökning av naturkatastrofer och översvämningar, samt kraftigare stormar. FOTO: Vinoth Chandar via CC BY 2.0

En ny FN-konferens om klimatfrågan avslutades i mitten av december i Peru.  Liv & Rätt följde konferensen på plats.

Det var i mitten av åttiotalet som klimatforskningen kom fram till att mänsklighetens utsläpp av växthusgaser leder till långsamt stigande temperatur på vår planet. Vid den tidpunkten, i mitten av åttiotalet, kunde man knappt notera några temperaturförändringar, men idag kan man konstatera att genomsnittstemperaturen på vår planet har ökat med nästan en grad i jämförelse med förindustriella nivån. Klimatforskningens prognoser är att med nuvarande utsläppsnivåer kommer medeltemperaturen att öka med 2 grader, och minskar inte utsläppen dramatiskt kan globala genomsnittstemperaturen öka med 4-6 grader.

Enligt klimatforskningen beror temperaturhöjningen på våra utsläpp av växthusgaser, där ökade utsläpp av koldioxid är den viktigaste orsaken. Det finns koldioxid i atmosfären men genom utsläppen har koldioxidhalten i atmosfären ökat och på grund av detta har planeten långsamt värmts upp och prognoserna är att uppvärmningen kommer att fortsätta under många år framåt.

Orsaken till utsläppen av koldioxid är vår förbrukning av kol, olja och gas som är fossila bränslen, vars användning leder till omfattande koldioxidutsläpp. En annan orsak är skogsavverkningen, framförallt de tropiska regnskogarna, det leder till koldioxidutsläpp att avverka skog.

Klimatforskningens slutsatser har varit kontroversiella, men en mycket bred majoritet av forskarna med sakkunskaper inom området är överens om att det finns en mänsklig påverkan på atmosfären och uppvärmningen av planeten, och det beror på våra omfattande utsläpp av växthusgaser. Kritiken mot klimatforskningen har framförallt kommit från kol- och oljeindustrin.

Världspolitiken började uppmärksamma klimatproblemet på åttiotalet. FN tillsatte då den så kallade Brundtlandkommissionen under ledning av Norges tidigare statsminister Brundtland. Deras rapport publicerades 1987 och dess slutsats var att utsläppen av växthusgaser var ett stort miljöproblem, och kommer att leda till att planeten långsamt värms upp. En respons på detta var att 1992 bilda FN:s klimatkonvention, som nästan alla världens länder ställt sig bakom. Klimatkonventionen bygger på klimatforskningen och accepterar helt och hållet forskningens slutsatser om att vår planet värms upp genom utsläppen av växthusgaser. Den uppvärmningen leder till stora effekter på miljön på lång sikt. Man bör notera att även de mest olje- och kolintensiva länderna har ställt sig bakom FN:s klimatkonvention, och därmed accepterat klimatforskningens slutsatser. Det gäller bland annat länder som Saudi-Arabien.

Redan idag har stora glaciärområden smält bort, i Anderna i Peru har till exempel 40 procent av glaciärerna smält bort de senaste 40 åren. Det orsakar katastrofala konsekvenser för dricksvattenförsörjningen och det leder till utbredning av öknar. Att Himalayas glaciärer smälter leder till översvämningskatastrofer, Bangladesh, Kina och Indien är tre länder som fått känna av växande översvämningskatastrofer under senare år.

Uppvärmningen leder också till utbredning av ökenlandskap. Konflikterna i Sudan beror bland annat på att öknarna breder ut sig, och dricksvatten försvinner, vilket leder till våldsamma konflikter mellan folkgrupper som ska livnära sig på allt mer begränsade naturtillgångar. Klimatexperterna räknar med att klimatförändringarna kommer att leda till en ökning av naturkatastrofer och översvämningar, samt kraftigare stormar.

Detta drabbar framförallt fattiga länder som har svårt att hantera ökenutbredning, torka, översvämningar och andra effekter.

1997 kom man inom FN:s klimatkonvention överens om Kyotoprotokollet. En överenskommelse som innebär att världens rika länder ska minska sina utsläpp av växthusgaser fram till år 2012. De fattiga länderna ska få stöd att vidta åtgärder som minskar utsläppen. Utvecklingsländerna ska också få stöd att utveckla statistik och redovisning av klimatutsläppen. Tyvärr har man i dessa FN-förhandlingar misslyckats med att komma överens om en fortsättning efter Kyotoprotokollets avslut 2012. Protokollet är förlängt provisoriskt i väntan på en ny global uppgörelse.

Ambitionen är nu att försöka komma fram till ett nytt globalt klimatavtal i Paris i december 2015. Syftet är att få till stånd en fortsättning efter Kyotoprotokollet som kan träda i kraft från år 2020. Det är en mycket komplicerad process. Alla världens länder behöver komma överens om en gemensam överenskommelse. Det finns också motsättningar mellan länderna som är mycket svåra. Den rika världen vill att de numera ganska rika utvecklingsländerna som Kina, Indien och Brasilien ska bidra till klimatansträngningarna och minska utsläppen. Utvecklingsländerna kräver att industriländerna går före med utsläppsminskningar och att de bidrar till att finansiera minskningar av utsläppsgaser i utvecklingsländerna.

Ett engagemang för att rädda människors liv och för att främja alla människors lika värde och rättigheter, handlar om att bekämpa allt det som hotar oskyldiga människors liv. Det handlar om abort, det handlar om kvinnomisshandel, det handlar om all form av våld mot barn, det handlar om att bekämpa spridning av livshotande sjukdomar, det handlar om att motverka krig som drabbar oskyldiga människor, men det handlar bland annat också om att motverka miljöförstöring som drabbar människors liv på olika sätt.

Den stora utmaningen med klimatförändringarna är att det framförallt kommer att drabba de fattiga länderna, och vi ser redan en tendens i den riktningen.  Ökad uppvärmning leder till att öknar breder ut sig, fler översvämningar, jordbruket drabbas, liksom dricksvattnet och många andra konsekvenser.

Ett annat dilemma är att vi inte vet hur hela vårt klimatsystem påverkas av en uppvärmning av planeten med flera grader. Det kan leda till icke överblickbara konsekvenser.

Mötet i Paris i december 2015 kommer att vara avgörande för världens ansträngningar att lösa detta miljöproblem. Det räcker inte med att enskilda länder och EU på egen hand gör stora satsningar på att minska utsläppen. Eftersom det är jordens atmosfär som påverkas, så är alla utsläppen i hela världen den avgörande faktorn.

Stefan Swärd, statsvetare och konsult i miljöfrågor

Om Stefan Swärd

avatar