Nättidning utgiven av föreningen Människovärde

Hem / Featured / Människohandel – Sexköpslag – del 3

Människohandel – Sexköpslag – del 3

Detta är del 3 i en artikelserie om människohandel och sexköpslagen, samt jämförelsen mellan Sverige och Norges lagstiftning gällande sexköp. Norge har antagit samma lag som Sverige då den svenska lagen har visat sig ge positivt resultat. Den norska  lagstiftningen har dock tagit detta ett steg längre då det där inte bara är olagligt att köpa sex i landet men också i andra länder och detta även om det inte är olagligt i det andra landet.

Linn Åström - Människohandel del 3

Köp av sexuella tjänster förbjöds i Sverige 1999. Sverige var först i världen med att kriminalisera endast köp av sex och inte att sälja sex. Förbudet införskaffades för att genom det kunna motverka prostitution på ett mer effektivt sätt.

Reglering i Sverige och omständigheter kring implementering med analys 

FN protokollet har legat till grund för stora delar av utformningen av den svenska människohandelsbestämmelsen. Rikskriminalpolisen har uppskattat att mellan 400-600 kvinnor årligen förs till Sverige för att utnyttjas i prostitution. Dock är det svårt att uppskatta exakt antal då de inte läggs ner tillräckligt med resurser för att kunna ta reda på det.

Köp av sexuella tjänster förbjöds i Sverige 1999 i den så kallade sexköpslagen. Sverige var först i världen med att kriminalisera endast köp av sex och inte att sälja sex. Förbudet införskaffades för att genom det kunna motverka prostitution på ett mer effektivt sätt. Förbudet grundade sig bl.a. på att prostitution är ovärdigt i ett jämställt samhälle samt att man på detta sätt ville visa omvärlden på ett tydligt sätt var man stod i denna fråga. Målet med lagstiftningen var att skapa en avskräckande effekt vilket skulle leda till minskat intresse att från grupper/enskilda i utlandet att etablera mer omfattande organiserad verksamhet kring prostitution i Sverige och därmed minska prostitutionen i landet. Det var redan tidigt tydligt att problemet grundar sig i efterfrågan. Om ingen efterfrågan finns skulle också prostitutionen dö ut. En utvärdering har gjorts för att bedöma lagens inverkan och vilken effekt den haft på förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Resultatet av studien blev positiv och visar att andelen män som köper sex minskat. Lagen kräver inget samtycke för att uppfyllas. Det enda som krävs är syftet att utnyttja. Det betyder även att ett utnyttjande inte måste ha genomförts. Det är vanligt att offret gått med på saker frivilligt genom att de vilseletts att tro annat vilket inte heller kan tas med i beräkningen. Vidare krävs inte heller att brottet är gränsöverskridande. Det betyder att människor som anlänt till Sverige på annat sätt även ska inkluderas.

Det har i Sverige visat sig vara vanligt att pröva koppleri trots att brottet har stora likheter eller är identiskt med brott som skulle kunna leda till ansvar för människohandel för sexuella ändamål. Det har visat sig leda till högre straff att dömas för grovt koppleri än människohandel vilket är en av anledningarna att istället välja det. Utredningen har därför föreslagit förändringar i lagen för att göra den mer effektiv.

Sexköpslagen regleras i brottsbalkens sjätte kapitel och lyder:

11 § Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig en tillfällig

sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst ett år.

2 st. Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan. (BrB 6:11) Brott begås av den som tillfälligt skaffar sig sexuella tjänster mot ersättning. Det behöver inte handla om pengar utan kan exempelvis röra sig om alkohol, droger, smycken eller annat. Det är dock tillräckligt att ersättning är avsikten även om någon sådan inte utbetalas. Det är även straffbelagt att försöka köpa sex, det betyder att

affären inte måste ha fullföljts. I Sverige är syftet med lagstiftningen till skillnad från många andra länder att hjälpa människor att komma ur prostitution och sluta köpa sex. I Sverige finns det hjälp för dem som utnyttjats i prostitution bl.a. genom olika stöd grupper och genom framarbetade metoder för att på det mest effektiva sättet kunna hjälpa dessa människor. Vidare finns även grupper för att minska efterfrågan bland köparna genom att motivera dem att ändra sitt beteende. Det jobbas även förebyggande för att förhindra att någon hamnar i prostitution genom att informera unga om detta samt genom att lära sig att se signaler tidigt och att förbättra sin kompetens.

Att utvärdera lagstiftningen är ingen lätt uppgift detta då mycket av verksamheten utförs i det fördolda. Det faktum att verksamheten nu också finns på internet och internationaliseringen av den underlättar inte heller. Det leder till att kunskapen om omfattningen på området är begränsad men utesluter inte att slutsatser kan dras av det material som finns.

Det resultat som finns av undersökningar som gjort visar dessa bl.a. att gatuprostitutionen har halverats. Innan lagen infördes mättes gatuprostitutionen i Sverige, Norge och Danmark vara lika hög i huvudstäderna. Efter att Sverige införde lagstiftningen ändrade mätningarna till att gatuprostitutionen i Norge och Danmark ökade till tre gånger så mycket som i Sverige år 2008. Med tanke på likheterna mellan dessa länder har man ansett att minskningen i Sverige kan dras direkt till lagstiftningen. Liknande resultat visades av en undersökning från Bergen i Norge efter att dem införde lagstiftningen 2009. När det gäller prostitutionen där kontakt tas via internet är den svårare att upptäcka. Den har också visat sig öka de senaste fem åren men i liknande proportion som i övriga länder. Det har därför inte kunnat sägas att minskningen av gatuprostitutionen skulle lett till en ökning av internet kontakten av verksamheten. Det kan därför dras slutsatsen att lagstiftningen medfört en minskning av prostitution i Sverige.

När det gäller farhågorna för att det skulle bli svårare att nå de utsatt om verksamheten gick under jorden vid en kriminalisering har detta visat sig att inte stämma. Det visar den undersökning som gjorts bland myndighetspersonal och personer med tidigare erfarenhet av prostitution. Omfattningen av dessa ärenden varierar beroende på hur mycket resurser som läggs ner på det och vilka prioriteringar som polisen gjort. Polisen skulle kunna lagföra betydligt fler om brottet hade högre prioritet vilket de inte har mycket p.g.a. det låga straffvärdet.

Frågan är då om förbudet även bör gälla utomlands? Det skulle alltså innebära att kravet på dubbelstraffbarhet tas bort och att Sverige då gör sig ansvarig att döma i sådant som händer utanför dess gränser. Det flesta länder har inte liknande lagstiftning som Sverige och de finns heller inte någon internationell samsyn på hur länder bör bekämpa prostitution. Att ta bort kriteriet för dubbelstraffbarhet skulle vara att göra ett avsteg från principen om vad som krävs för att kunna dömas för ett brott som utförts i ett annat land. Det har på dessa grunder inte kunnat föreslås att kriteriet för dubbel straffbarhet ska tas bort.

Linn Åström, Masterstudent i mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet

Om Redaktion Liv och Rätt

avatar