Hem / Featured / När får en liten människa rätt till liv?

När får en liten människa rätt till liv?

Något som inte är mänskligt från början, kan inte plötsligt bli mänskligt för att viss tid förflyter eller för att näring tillförs. Då är man inte längre inne på embryologi utan snarare någon form av magi. Foto: Liv&Rätt:s bildbank

Lille Knut, som nu är sju år gammal, föddes i Sverige som ett av de tidigast födda barnen i världen. I en artikel som nyligen publicerades i Örnsköldsviks Allehanda (den 3 november 2017) finns en bild där Knut ligger nyfödd i en liten kuvös med pyttesmå, perfekt formade fingrar och ett litet ansikte med slutna ögon. Knut och hans tvillingbror kom till världen när de var knappt 22 veckor gamla. Knut var 26 centimeter lång och vägde endast 498 gram när han föddes. Knuts bror överlevde inte ens det första dygnet, och föräldrarna pendlade mellan hopp och förtvivlan under de första veckorna då lilla Knut vårdades på sjukhus i kuvös med respirator. Sakta men säkert blev Knuts tillstånd mer och mer stabilt, och efter en tuff tid av kämpande var han äntligen tillräckligt stark för att kunna få åka hem med sina föräldrar.

I somras startade en debatt i Sverige gällande gränsen för fosters livsduglighet och gränsen för sena aborter. I dag kan vi med hjälp av tekniken rädda livet på foster i allt tidigare stadier. Den ena sidan i debatten vill inte ha en sådan diskussion överhuvudtaget. En debattör hävdar att ”foster inte är liv i mänsklig mening” (Anna Remmets i tidningen Flamman den 23 november). Juridiskt sett är vecka 22 gränsen för när ett barn kallas ett barn, innan dess benämns det som foster, och i graviditetens allra tidigaste skede som embryo. Med dessa debattörers logik var lille Knut och hans tvillingbror inte liv i mänsklig mening när de föddes för tidigt knappt 22 veckor gamla. Inte ens Knut som överlevde var ett liv eller ett barn.

Detta är förstås rent ovetenskapligt. Något som inte är mänskligt från början, kan inte plötsligt bli mänskligt för att viss tid förflyter eller för att näring tillförs. Då är man inte längre inne på embryologi utan snarare någon form av magi.

Men debattören slutar inte där utan påstår att det inte skulle vara orimligt att hävda att ”kvinnors rättigheter” – det vill säga möjligheten till ett abortingrepp – skall går före, även om fostret visar sig vara vid liv i högre grad och tidigare än vad vetenskapen antagit innan. Det vill säga att trots att vetenskapen går framåt och tekniken möjliggör så att barn kan räddas tidigare, ses dessa vetenskapliga framsteg som ett hot mot en ideologi om ”kvinnors rättigheter”, som anses måste trumfa i alla lägen över barnets rätt till liv.

Lille Knut fick en chans till ett fortsatt liv tack vare sina föräldrar och den specialistkompetens för tidigt födda barn som sjukhuset kunde tillhandahålla. Han erkändes som en människa med ett människovärde, trots att han var så liten att han vägde mindre än ett smörpaket när han föddes. I och med den medicinska utvecklingen kommer alltfler för tidigt födda barn som Knut att kunna räddas, även i tidigare skeden.

Vi välkomnar en debatt om teknikens framsteg och om en sänkning av abortgränsen. Oavsett hållning i frågan behöver vi emellertid vara ärliga och skilja på vetenskap och fakta och ideologi. I dagens informationssamhälle blir okunskap inte en trovärdig bortförklaring.

 

Cecilia K. Björfjell, chefredaktör Liv&Rätt

Om Cecilia Björfjell

avatar
Ansvarig utgivare/chefredaktör för Liv&Rätt