Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / 2015 / Liv och Rätt: december / Samvetet som skakade Sverige

Samvetet som skakade Sverige

Ellinor Grimmark kunde inte föreställa sig att hennes önskan om att som barnmorska slippa medverka vid aborter skulle skapa sådan uppståndelse. På bilden är hon, tillsammans med sitt juridiska ombud Ruth Nordström, på besök i FN i Genéve för att tala om samvetsfrihet.

Ellinor Grimmark kunde inte föreställa sig att hennes önskan om att som barnmorska slippa medverka vid aborter skulle skapa sådan uppståndelse. På bilden är hon, tillsammans med sitt juridiska ombud Ruth Nordström, på besök i FN i Genéve för att tala om samvetsfrihet.

Hon utbildade sig till barnmorska för att hon vill hjälpa barn till världen. Idag är hon närmast synonym med begreppet samvetsfrihet för att hon bad om att få avstå från att medverka vid aborter. Journalisten Bitte Assarmo har träffat Ellinor Grimmark.

När du först lade fram dina önskemål om att få jobba på förlossningsavdelning för att du inte vill medverka vid aborter, hade du då en tanke på att detta skulle resultera i det som nu skett?

– Jag hade inte räknat med någon reaktion alls, jag trodde de skulle uppskatta att jag var ärlig, förklarar Ellinor och fortsätter:

– Det skedde successivt. Först stötte jag på en attityd hos cheferna som jag inte hade kunnat föreställa mig i min vildaste fantasi. Jag förklarade att jag gör allt annat, det är bara denna lilla detalj jag vill avstå från. Jag kan möta de här kvinnorna, vill bara inte närvara vid själva ingreppet. De blev jättearga, det chockade mig verkligen. De kunde inte alls se det på samma enkla och självklara sätt som jag gör.

Ellinor förklarar också att hon blev chockerad över hur resten av världen reagerade.

– Om man gick in och googlade på mig innan allt det här hände så kom det upp en enda träff, från en hästtävling. Nu vet jag inte hur många det är, men det är något helt kopiöst.
Själv läser hon väldigt lite av det som skrivs. Dels har hon inte tid, dels försöker hon skona sig själv från de värsta angreppen.

– Om det är Aftonbladet som skrivit något så vet jag att det är negativt. Däremot läste jag för en tid sedan en väldigt bra artikel i Expressen, om hur mitt fall står sig lagligt sett. Det var väldigt intressant, berättar hon.

Påhopp från ministrar

Flera högt uppsatta politiker, bland annat statsminister Stefan Löfven, har yttrat sig i väldigt hårda ordalag om Ellinor Grimmark och hennes kamp. Mona Sahlin, regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism, gjorde en jämförelse mellan Ellinor Grimmark och extremistiska islamister som strider med IS. Bitte frågar Ellinor hur det känns att bli jämförd med terrorister.

– Det var en så knäpp jämförelse att jag skrattade åt det när jag först hörde det. Jag tyckte faktiskt det var lite roligt – det dummaste jag någonsin läst. Men sedan fick jag rådet från min advokat att bemöta påhoppet, så vi skrev ett svar som vi försökte få tidningar att publicera.

Ellinor berättar att ingen tidning, utom kristna Världen idag, ville publicera artikeln. Inte heller Mona Sahlin ville bemöta Ellinors replik.

– Vi skickade förstås svaret till Mona Sahlin. I brevet gav jag henne chansen att ta tillbaka det hon sagt. Jag tänkte att det är lätt gjort att vara obetänksam och kasta ur sig dumheter. Men det har hon inte gjort.

Det Ellinor tycker är mest märkligt är att så få människor reagerade på att Mona Sahlin jämförde henne med IS.

– Det är faktiskt ganska konstigt, menar hon.

Samvetsfrihet påstås hota kvinnor

Idag arbetar Ellinor Grimmark i Norge. Hennes norska chefer och kollegor ser helt annorlunda på samvetsfriheten och de följer med spänning händelserna i Sverige.

– De flesta förstår ingenting av vad Sverige håller på med och de tycker det är väldigt intressant att följa det hela på internet. Men många andra svenskar jobbar ju också där, man vet inte alltid vad de tänker.

– Än så länge har jag bara stött på en person som reagerat negativt, men när vi hade pratat om det och jag hade förklarat min ståndpunkt var det inga problem längre. Bara man sätter sig in i det förstår man att det här med samvetsfrihet inte är så svårt som det sägs – egentligen är det en mycket självklar sak.

Varför tror du det är så svårt att få gehör för samvetsfriheten just i Sverige?

Dels beror det på att feminismen har en så otroligt stark ställning i Sverige, och man ser samvetsfriheten som ett hot mot kvinnans frihet. Jag kan inte se det hotet, men jag tror det är så man tänker.

– Dels tror jag att det finns ett starkt motstånd mot andlighet just i Sverige. Man vill helt enkelt inte ha in tro och samvete i vården, man vill egentligen inte ens ha in det i samhället, tror Ellinor.

En kamp av större mått

Ellinor Grimmark förklarar att även de inblandade cheferna tycks vara dåligt pålästa om vad samvetsfrihet egentligen är.

– Under rättegången förhörde de cheferna om vad samvetsfrihet är. Ingen av dem visste, de har inte ens hört talas om det. Det är både skrämmande och en utmaning, för nu ska det verkligen tas upp, säger hon.

– De har inga argument för sin sak. I början försökte de vara sakliga och påstod att jag aldrig fick anställningen, men allt eftersom vittnesmålen kom in så bestämde de sig för att jag är en abortmotståndare. Det framställs som något fruktansvärt, som om jag är en person som absolut inte ska få verka i vården. Det är genomgående deras enda argument.

Ellinor säger att om det inte varit för hennes starka kristna tro så skulle det vara svårt att orka med den pressande situationen. Och om det enbart handlade om rätten att få ett arbete i Sverige skulle hon inte göra det. Men för henne är det i första hand en annan kamp.

– Jag tror att det är min uppgift att göra det här. Det gör också att jag många gånger tycker det är roligt att stå i det här. Som en utmaning.

När intervjun görs väntar hon fortfarande på domen. Men hon har inga höga förväntningar på utfallet.

– Det finns ingen grund för att de andra ska vinna. Men jag tror ändå vi kan förlora. På grund av läget i Sverige, säger Ellinor Grimmark.

Denna artikel publicerades ursprungligen i Katolskt magasin, nr 12, i december 2015.

Om Redaktion Liv och Rätt

avatar