Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / 2014 / Samvetsstress och moralstress – får etiken plats i vården? Del 1

Samvetsstress och moralstress – får etiken plats i vården? Del 1

Vårdpersonal i arbete

Vardagliga situationer som uppkommer inom hälso- och sjukvården fordrar även etiska överväganden för vårdpersonalen. (Foto: COD Newsroom via Flickr)

Studier har bedrivits i ett flertal länder i väst där fokus på hur inre ideal och moraliska värden inte kan tillfredställas på grund av yttre faktorer, och vad detta gör med den vårdande individen. Man talar om moralstress och samvetsstress som begrepp för att beskriva denna inre stress, dock utan att skilja mellan begreppen och utan att närmare ange vad de egentligen står för. Hur förhåller sig begreppen samvetsstress och moralstress till varandra innehållsligt och hur förhåller de sig till utbrändhet?

Tre attribut bakom begreppen moralstress och samvetsstress är vanliga: Etiska dilemman och maktlöshet, institutionella restriktioner, samt samvetspåverkan. De två första berör moralstress, det senare samvetsstress. Begreppen samvetsstress och moralstress är snarlika till sin innebörd. Däremot skiljer de sig åt på så sätt att moralstress uppstår av yttre faktorer som gör det svårt för sjuksköterskan att agera utifrån sin moraliska övertygelse. Samvetsstress berör även dessa värderingar och ideal men riktar mer in sig på inre faktorer och upplevelsen av att ”jag själv gjort fel”.

Vilka är då sjukvårdspersonalens huvuduppgift? Det är att skapa god omvårdnad för patienten och att lindra lidande. Det fordrar bland annat ett empatiskt förhållningssätt och lyhördhet för patientens situation. Olika faktorer gör att det i praktiken kan vara svårt att skapa en god omvårdnadsmiljö för varje patient. Det kan röra sig om resursbrist, en för tung arbetsbörda eller andras förväntningar och höga omvårdnadsideal kring sjuksköterskans arbete. Vardagliga situationer som uppkommer inom hälso- och sjukvården fordrar även etiska överväganden för vårdpersonalen. Om dessa faktorer i sin tur påverkar vårdarna så att de i
negativ mening blir stressade, kan kvaliteten på omvårdnaden äventyras. Detta kan ses som ett vårdetiskt problem. Att som vårdare finna sig vara oförmögen att räcka till för det arbete man anser vara ”rätt” kan leda till att inre stress uppstår. Det finns forskning i vårdvetenskap och vårdetik som talar om olika typer av etiskt betingad stress bland vårdpersonal, ett slags stress som studier visat på förekommer frekvent tillsammans med utbrändhet bland sjukvårdspersonal. Hur forskarna i dagsläget tänker kring begreppen moralstress och samvetsstress och hur termerna skiljer sig åt lexikalt och kontextuellt kan tyckas oklart. Att inre stress uppstår bland vårdpersonal finns dokumenterat, vad denna stress beror på är dock mer oklart. I de studier som gjorts kring stress som uppkommer på grund av dåligt samvete eller yttre faktorer används termerna moralstress omväxlande med samvetsstress och tycks vara uttryck för samma fenomen: en känsla av otillräcklighet inför situationens krav.

Jessica Junaeus
Leg. Sjuksköterska vid Ersta Sköndal Högskola

Emma Samuelsson
Leg. Sjuksköterska vid Ersta Sköndal Högskola

Foto: COD Newsroom via CC by 2.0

Om Jessica Junaeus & Emma Samuelsson

avatar
Jessica Junaeus Leg. Sjuksköterska vid Ersta Sköndal Högskola Emma Samuelsson Leg. Sjuksköterska vid Ersta Sköndal Högskola