Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / 2014 / Samvetsstress och moralstress – får etiken plats i vården? Del 4

Samvetsstress och moralstress – får etiken plats i vården? Del 4

Det finns ett urval dygder sjuksköterskan bör sträva efter i sin verksamhet. Några exempel är ett empatiskt förhållningssätt och lyhördhet inför patienten.

Det finns ett urval dygder sjuksköterskan bör sträva efter i sin verksamhet. Några exempel är ett empatiskt förhållningssätt och lyhördhet inför patienten.


Enligt vissa vårdetiker innebär etiskt betingad stress en känsla av att inte räcka till. Denna känsla grundas på att man handlar mot sin samvetsövertygelse och på att man inte har möjlighet att tala med andra om de val man gör i arbetet.

Konsekvensen av detta är att man inte förmår visa sin etik. Känslor av inre stress kan även uppkomma när man som sjuksköterska upplever att man inte kan leva upp till de krav och förväntningar andra lägger på ens yrkesroll. Det kan vara krav som kommer från patienten, arbetskollegorna, arbetsledningen eller patientens närstående. Dessa krav är en yttre belastning och inte desamma som den inre stress som uppkommer av dåligt eller bedövat samvete.

Vad har dygdetik och pliktetik för betydelse? Dygdetike och pliktetik har betydelse för mänsklig samlevnad och kan ses som nödvändiga inom vård- och omsorgsyrken för att hjälpa vårdgivarna att se patientens behov och utifrån det ge individ- och situationsanpassad vård.

Dygd kan beskrivas som en genom övning och erfarenhet förvärvad handlingsberedskap, en praktisk omdömesförmåga, något som hjälper oss att bedöma varje situation för sig och på sina egna premisser. Det finns ett urval dygder sjuksköterskan bör sträva efter i sin verksamhet. Några exempel är ett empatiskt förhållningssätt och lyhördhet inför patienten. Vårdetiker tar upp ytterligare dygder såsom inlevelseförmåga och att ha förmåga att samarbeta med andra.

 

Den grekiske filosofen Aristoteles är dygdeetikens upphovsman. På 400-talet f. Kr. utformade han en etik kring begreppet dygd och hans tankar kring dygd fokuserar på frågan om vad som är gott för människan. Han argumenterar för att mänskligt gott eller lycka till stor del består i att vara aktiv och utföra dygder. På så sätt binder han ihop det som är åtråvärt (desirable) i livet med det som är beundransvärt i en människas livsföring (Encyclopedia of Bioethics, 1995).

Den dygdiga individen fokuserar på andras goda och/eller på vissa ädla ideal snarare än att söka sitt eget välbefinnande. Detta uppfattades i den grekiska antiken som en medmänsklig plikt. I modern etik har plikt fått en snävare betydelse.

Den moderna pliktetikens grundare, Immanuel Kant (1724-1804), menade att det snarast var ett tvång att följa den moraliska grundsats vi skulle vilja se upphöjd till allmän lag. Pliktens lagliknande karaktär medförde också uppfattningen att man skulle kunna straffas, om man inte utförde pliktenliga handlingar.

Det finns en mängd forskare inom vårdvetenskap och vårdetik som använder sig av och resonerar kring begreppen moralstress och samvetsstress. Vad är då samvetsstress och moralstress? Med samvetsstress avses att en person går emot sitt samvete och reagerar med en känsla av skuld och ånger. Med moralstress menas den inre stress som uppstår när man inte kan handla efter de moraliska värderingar man har. I nästa artikel skall vi titta närmare på de olika begreppen.

 

Jessica Junaeus
Leg. Sjuksköterska vid Ersta Sköndal Högskola

Emma Samuelsson
Leg. Sjuksköterska vid Ersta Sköndal Högskola

Om Jessica Junaeus & Emma Samuelsson

avatar
Jessica Junaeus Leg. Sjuksköterska vid Ersta Sköndal Högskola Emma Samuelsson Leg. Sjuksköterska vid Ersta Sköndal Högskola