Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / 2015 / Liv och Rätt: juli / Surrogatmoderskap – i grunden handlar det om ett barn

Surrogatmoderskap – i grunden handlar det om ett barn

Surrogatmoderskap – i grunden handlar det om ett barn - barn med nalle

I debatten om surrogatmödraskap tas ofta ställning för den vuxne som önskar sig ett barn, men borde inte istället barnets rättigheter stå i centrum. Barnet, som varken har någon röst eller något medbestämmande i transaktionen.

Surrogatmoderskap är än så länge inte tillåtet i Sverige men en statlig utredning om legalisering av så kallat altruistiskt, dvs. icke kommersiellt surrogatmoderskap, pågår. I debatten om surrogatmoderskap bör ställningstagande ske till den mängd av personer/aktörer som är involverade i processen. Paret, alternativt personen som önskar sig ett barn, surrogatmodern och hennes familj, vilket kan både gälla make och tidigare barn, eventuell spermie- och äggdonatorer, och inte minst det blivande barnet. Ofta i debatter tas ställning för den vuxne som önskar sig ett barn, en vuxen som har resurser och ropar ut på barrikaderna om sin rätt att ”skaffa” ett barn. Borde inte istället barnets – den underlägsne motpartens rättigheter, stå i centrum? Barnet, som varken har någon röst eller något medbestämmande i transaktionen.

Barns rättighet till det bästa

Ingemar Kjellmer, barnläkare, professor emeritus i pediatrik/neonatologi, sammanfattar vad hela debatten borde handla om, vems rättigheter det borde värnas om: ”beställarparets, surrogatmoderns eller barnets. Den frågan ter sig enkel i mina ögon: ingen har rätt till barn, men barn har rätt till föräldrar. Kan vi inte garantera barnets rätt till föräldrar ska inte samhället ingripa.” (Läkartidningen, nr 15 2013).

Enligt nuvarande regering borde Barnkonventionens status höjas i Sverige. Borde då inte frågor som inkluderar barn, verkligen synas och begrundas utifrån ett barns perspektiv och dess rättigheter? En av artiklarna i barnkonventionen visar på vikten av att alltid se till barnets bästa, vilket också Statens medicinsk-etiska råd (SMER) förespråkar i sin rapport. Isåfall borde debatten om surrogatmoderskap handla mer om barnen och evidens för deras välmående och bästa – än vuxna personers rätt att skaffa barn. Även europeiska instanser, som Hague Conference on Private International Law, hyser en verklig oro i sin rapport om surrogatmoderskap, för att barnets grundläggande rättigheter och intressen, inte säkerställs.

Vid provrörsbefruktning, IVF, ökar risken för komplikationer för barnet, även om risken minskat de sista åren. Minskningen beror till största delen på minskningen av flerbördsfödslar. Enligt Karin Källén, statistiker och docent i reproduktionsepidemiologi vid Lunds universitet, löper kvinna som blivit gravid efter IVF, 74 procent högre risk för att barnet ska dö i samband med födelsen. Vissa av dessa risker är relaterade till mamman, som till exempel att de ofta är förstföderskor och är äldre, vilket är kända risker vid alla graviditeter.

Barn är inte till salu

Göran Hermerén, professor emeritus, medicinsk etik, Lunds universitet; ordförande, European Group on Ethics in Science and New Technologies, Bryssel, från 2002 till 2011,

framförde i en debattartikel i Läkartidningen att den första invändningen mot surrogatmoderskap är att barn inte får bli en handelsvara: ”beroende på hur transaktionen genomförs kan den innebära att barn i praktiken förvandlas till något man köper sig.” (Läkartidningen, 2011 nr 3). År 1980 fastslog Michigan Supreme Court, (högsta domstolen i Michigan), i ett mål angående surrogatmoderskap att ” … det är en fundamental princip att barn inte ska och kan inte bli köpta och sålda. ” (Doe v Kelley, 1980). Även vid det kända fallet gällande surrogatmoderskap, Baby M, fastslog New Jersey Supreme Court, att surrogatmoderskap för pengar är en olaglig handel av barn.

I Sverige har SMER och andra instanser tagit ställning för legalisering altruistiskt (icke-kommersiellt) surrogatmoderskap. Men kommer verkligen surrogatmoderskap stanna där? New Jerseys högsta domstol uttalade i ett mål att ”det är osannolikt att surrogatmoderskap kommer att överleva utan pengar”. Kommer en kvinna ”ställa upp” för en vän eller släktning under nio månader med alla de besvärligheter och prövningar graviditet och förlossning kan innebära, utan ekonomisk ersättning, och sedan glatt lämna bort barnet?

Högsta domstolen i New Jersey skriver i sin dom att ”infertila par i hög inkomstklass kommer att hitta surrogatmödrar i de lägre inkomstklasserna”. Högsta domstolens svar visade att den såg rätt igenom påståendet att surrogatmoderskap var och är en lösning på önskan för par/personer som vill ”skaffa” barn, utan faran är att det kan leda till att barn blir en handelsvara.

En fråga som uppkommit i debatten är om man kan jämställa surrogatmoderskap och adoption? Absolut inte! Vid adoption gäller det att ta hand om och ansvara för ett barn som redan är fött, och som föräldrarna inte har möjlighet att ta hand om. Vid surrogatmoderskap handlar det om att barn beställs och blir till för att sedan överges och avtalas bort genom kontrakt.

Barnlöshet kan innebära ett stort lidande, men det är av största vikt att poängtera att barn inte är någon handelsvara och att varje barn har rätt till den hälsa och utveckling, som Barnkonventionen slår fast.

Anna Jakobsson, barnsjuksköterska med masterexamen i internationell hälsa och ambassadör för människorättsorganisationen Provita

Fakta:

Surrogatmoderskap kan också kallas för kontrakterade havandeskap alternativt värdmoderskap. Fullständigt surrogatmoderskap – innebär att surrogatmodern bär och föder barnet. Kvinnan är, biologiskt men inte genetiskt, kopplad till barnet, de befruktade könscellerna kommer från beställande part alternativt från extern donator.

Kommersiellt surrogatmoderskap – innebär att surrogatarrangemanget utförs med ett vinstsyfte för surrogatmodern, det barnlösa paret betalar surrogatmodern för att hon bär och föder deras barn, en ersättning som är utöver de faktiska kostnaderna.

Partiellt surrogatmoderskap – innebär att surrogatmoderns eget ägg blivit befruktat och leder till att kvinnan förutom rollen som surrogatmoder, är äggdonator åt beställande part/parter. Kvinnan får därmed både en genetisk och en biologisk koppling till barnet.

IVF – In vitro fertilisering, provrörsbefruktning, syftar på assisterad befruktningsmetod, både kvinnans ägg och mannens spermier hanteras utanför kroppen.

Referenser

Bartonek, E.(2012) Hur mår provrörsbarnen?, Vetenskap och hälsa. (2015, 26 maj). Hämtad från: http://www.vetenskaphalsa.se/hur-mar-provrorsbarnen/

Doe v Kelley, (1980). 2 Human Reproduction Law Rptr 2A1, Circuit Court of Wayne Count Michigan.

Hague Conference on Private International Law (03/2012) A Preliminary Report on The Issuses Arising from International Surrogacy Arrangement (2015, 10 jun). Hämtad från: http://www.hcch.net/upload/wop/gap2012pd10en.pdf

Hermerén, G. (2011). Surrogatmoderskap: Varför – och varför inte? Läkartidningen. 108:68-9.

Henningsen, A.A., Gissler, M., Skjaerven, R., Bergh, C., Tiitinen, A., Romundstad, L.B., Wennerholm, U.B., Lidegaard,O., Nyboe Andersen, A., Forman, J.L. & Pinborg, A.(2015) Trends in perinatal health after assisted reproduction: a Nordic study from the CoNARTaS group. Human Reproduction doi: 10.1093/humrep/deu345

Kjellmer, I. (2013) För stor hänsyn till barnlösas önskemål. Lakartidningen. 2013;110;CALX (2015, 26 maj). Hämtad från: http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=19487

New York Times (1988) Justice for All in the Baby M case. (2015, 26 maj) Hämtad från: http://www.nytimes.com/1988/02/04/opinion/justice-for-all-in-the-baby-m-case.html

Singer, A. (2000) Föräldraskap i rättslig belysning. Iustus Förlag, Uppsala.

Statens medicinsk-etiska råd, (2015) Assisterad befruktning. (2015, maj 22). Hämtad från: http://www.smer.se/teman/assisterad-befruktning/

Statens medicinsk-etiska råd, (2013)Assisterad befruktning – etiska aspekter, Smer rapport 2013:1, Stockholm, Elanders Sverige AB

UN (1990) Convention on the Rights of the Child (2015, maj 21) Hämtad från: http://www.ohchr.org/Documents/ProfessionalInterest/crc.pdf

Om Redaktion Liv och Rätt

avatar