Hem / 2012 / Svensk antisemitism i ny EU-undersökning
Nummer: Liv och Rätt: vecka 18, 2012

Svensk antisemitism i ny EU-undersökning

Sverige blir ett av nio länder som ingår i en opinionsundersökning om upplevelser av antisemitism i Europa. FRA, EU:s byrå för grundläggande rättigheter, genomför undersökningen som blir den första i sitt slag, där olika länders data kan jämföras direkt med varandra.

De antisemitiska incidenterna blir alltid fler efter internationella händelser, särskilt i Mellanöstern. Efteråt har antalet vanligen gått ner, men i dag tenderar antalet incidenter att i flera europiska länder ligga kvar på en hög nivå. (Foto: Beny Shlevich, under CC-SA 2.0 licens).

Sami Nevala, statistiker och projektledare för undersökningen, berättar att man tidigare har haft svårt att jämföra resultat från olika EU-länder, då statistik över antisemitiska manifestationer registreras på olika sätt och mer eller mindre systematiskt i olika länder.

Kan ni, utifrån de data ni har i dag, se om den europeiska antisemitismen ökar?

– Även om inte resultaten från olika europeiska länder är direkt jämförbara, kan vi i de länder där vi har statistiska data se att antalet incidenter generellt ligger på en högre nivå än för tio år sedan. Incidenterna blir alltid fler efter internationellt uppmärksammade händelser, exempelvis i Mellanöstern, men vanligtvis går antalet ner igen efter en tid. Skillnaden i dag är att antalet incidenter inte går ner till samma nivåer som tidigare.

– Vad detta beror på vet vi inte. En förklaring skulle kunna vara att händelserna faktiskt blir vanligare, att människor blir mer känsliga för dem, att man blivit bättre på att identifiera dem eller att man tenderar att oftare rapportera dem till polisen.

Hur kommer undersökningen att gå till?

– I ett första steg identifierar vi en mindre grupp judar i respektive land – vi har exempelvis kontakter via judiska församlingar och organisationer – och genom dem får vi kontakt med respondenter. Dessa i sin tur kommer i sin tur att uppmanas skicka undersökningen vidare till personer de känner. På så vis sprids undersökningen i allt vidare kretsar.

– I ett andra steg gör vi en öppen webb-undersökning där man anonymt kan ge sin syn på saken. Frågorna handlar om på vilket sätt man utsatts för antisemitiska brott, om man upplever antisemitism allmänt, om man tillhör någon judisk organisation och om deras judiska identitet. På så sätt kan vi jämföra och se om det finns påtagliga skillnader i resultaten mellan steg ett och steg två. Det här är ett nytt sätt att arbeta, som inte har använts inom EU förut.

– Vi testar nu frågeformulären i steg ett i de olika länderna, med början i mitten av maj. Det andra steget följer i juli i år.

Finns det inte en svaghet i metoden; att dem man frågar i steg ett bara skulle vidarebefordra undersökningen till personer som tycker ungefär likadant som de själva?

– Fördelen med den här metoden är att när kedjan av respondenter blir lång och väl förgrenad, kommer den att täcka människor med tillräcklig variation av åsikter och upplevelser.

Judar benämns i FRA:s projektbeskrivning som en grupp som är ”svår att nå”. Vad menas med det?

– I en vanlig befolkningsundersökning, kan vi vanligtvis använda oss av befintliga befolkningsregister. Men när det gäller exempelvis judar eller HBTQ-personer, så finns det inga register som vi kan nyttja, eftersom de identifierar sig själva på olika sätt.

– När det gäller judar finns det inga centrala register. Vissa kan vara medlemmar i judiska församlingar, men skulle vi bara använda deras uppgifter, så skulle det exkludera alla som inte är religiösa men som ändå identifierar sig som judar.

Nio europeiska länder har valts ut för undersökningen. Hur har urvalet gått till?

- Denna undersökning om antisemitism i nio europeiska länder blir ett underlag för EU-kommissionen, när man ska utvärdera hur medlemsstaterna har implementerat rambeslutet om att bekämpa rasism och främlingsfientlighet, säger Sami Nevala, statistiker vid FRA, Europabyrån för grundläggande rättigheter. (Foto: FRA)

– Vi har använt oss av ett flertal kriterier: storleken på den judiska befolkningen i landet, regional balans och judarnas olika erfarenheter av antisemitiska brott. Frankrike, Tyskland, Belgien och Storbritannien representerar västra Europa, Ungern, Lettland och Rumänien östra Europa, Italien södra och Sverige norra.

Sverige har fått ett tvivelaktigt rykte genom ett flertal antisemitiska incidenter och uttalanden den senaste tiden. Har det påverkat beslutet att ta med Sverige i undersökningen?

– Nej, när vi planerar för sådana här undersökningar så måste vi framför allt ta praktiska och tekniska hänsyn. Eventuella nyheter om antisemitism i olika länder har inte påverkat urvalet.

– Vi ser däremot på de judiska gruppernas olika erfarenheter. Historiskt sett har judar i Sverige och Storbritannien varit trygga, medan judar i både Väst- och Östeuropa har andra erfarenheter. Troligen kommer detta att märkas i undersökningen och i respondenternas personliga profiler. Men det ska bli intressant att se i vilken utsträckning upplevelserna skiljer sig från varandra.

På vilket sätt kan den här undersökningen stärka beredskapen mot antisemitism i Europa?

– På EU-nivå finns sedan 2008 ett rambeslut inom EU att bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Det betyder att EU:s medlemsstater måste vidta åtgärder för att bekämpa hatbrott, och att hatmotivet måste ses som försvårande när straffen utdöms. Genom undersökningen kan vi se antisemitismens utbredning och den påverkan den har på judiska människor i de europeiska länderna. Detta kan sedan användas när EU-kommissionen ska bedöma hur EU:s medlemsstater har implementerat rambeslutet.

– Vi hoppas också kunna bidra till att föra frågan framåt och påverka lagstiftningen på både europeisk och nationell nivå. Undersökningen kan spela en viktig roll genom att visa på problemets utbredning och hur judiska människor i Europa upplever antisemitism.

Maria K Andersson

 

Om MariaKAndersson

avatar
Maria Andersson är frilansskribent, författare och fil kand i kommunikationsvetenskap.

Scroll To Top