Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / 2013 / Sverige bottennoterat i Europa för lägst antal vårdplatser

Sverige bottennoterat i Europa för lägst antal vårdplatser

Sverige hamnar i en internationell jämförelse i botten numera när det gäller antalet vårdplatser per 1.000 invånare.  I genomsnitt är antalet disponibla vårdplatser per 1.000 invånare 2,7 i Sverige, vilket är under EU-genomsnittet på 5,3, enligt en rapport från OECD (Foto: Wikimedia Commons)

I genomsnitt är antalet disponibla vårdplatser per 1.000 invånare 2,7 i Sverige, vilket är under EU-genomsnittet på 5,3, enligt en rapport från OECD (Foto: Wikimedia Commons)

Antalet vårdplatser minskar i vårt land. Statistik från Sveriges kommuner och landsting, SKL, visar att det skett en kontinuerlig minskning av antalet vårdplatser per invånare de senaste tio åren. 

Sverige hamnar i en internationell jämförelse i botten numera när det gäller antalet vårdplatser per 1.000 invånare. 

I genomsnitt är antalet disponibla vårdplatser per 1.000 invånare 2,7 i Sverige, vilket är under EU-genomsnittet på 5,3, enligt en rapport från OECD, skriver Dagens Nyheter.

Norge och Danmark har omkring 20 procent fler vårdplatser än Sverige, och Finland har mer än dubbelt så många som i Sverige.

Läkarförbundets ordförande Marie Wedin menar att skälet en snabb rationalisering i vården under relativt kort tid. När personalen står för största delen av kostnaderna inom vården är det där det sparas vid åtstramningar, säger hon till Dagens Nyheter:

– När det ska sparas, sparas det på personal.

Rekordhård belastning

Rapporter om det allt mer ansträngda läget inom sjukvården kommer allt tätare från olika landsändar. 

Per-Anders Abrahamsson, klinikchef på urologen på Sus i Malmö, uttrycker stark oro inför situationen i vården till Sydsvenskan:

– Vi har kommit till en punkt där resurserna inte räcker till behoven. Jag har aldrig under tjugo år som klinikchef upplevt att vi har varit så hårt belastade som nu.

Det handlar inte om att man på kliniken inte arbetar för att patienten ska stå i centrum mer och uppleva en sömlös vårdkedja, menar Per-Anders Abrahamson:

– Problemet är politikerna som lägger sjukvården på en nivå där vi i dag har en arbetsmiljö som är mycket ansträngd, för att uttrycka sig i underkant.

Patient: Ett moment 22

Tidigare har Sydsvenskan skrivit i samma artikelserie om hur en cancersjuk man förtvivlat vittnar om hur upplever att han mer eller mindre lämnas åt sitt öde med diagnosen prostatacancer och oroande symtom. 

Patienten, som kallas Johan i reportaget, fick remiss till magnetröntgen, men trots att man sagt att han skulle kallas snabbt hände inget. När han till slut ringde själv visade det sig att han fallit bort i listan. Så kom kallelsen och magnetröntgen gjordes. Johan hade fått veta att det skulle ta högst fyra veckor innan resultatet kom, men när tiden passerats med råge fick han återigen ringa upp själv, berättar han för Sydsvenskan:

– Det var så ont om läkare som kunde analysera undersökningen, sa de då. Nu skulle det ta sex till åtta veckor efter undersökningen innan resultatet skulle komma, som tidigast. 

Under tiden lever Johan med oron över symtom som blir värre under en pressande tid av väntan.

På Skånes universitetssjukhus i Malmö ökar antalet undersökningar med magnetkamera. Prostataundersökningar ökar mest och har fördubblats på bara ett år samtidigt som personalbristen är skriande och köerna växer, skriver Sydsvenskan i en artikel.

– Den personal som finns får arbeta extra både kvällar och helger, säger Lars Bååth, klinikchef på diagnostiskt centrum för bild- och funktionsmedicin, röntgenkliniken.

Eva Löfquist

Om Eva Löfquist

avatar
Eva Löfquist är kulturvetare med etnologi som huvudämne och historia och litteratur som övriga ämnen. Hon har bland annat arbetat som skribent samt inom sjukvården och äldrevården, men hennes viktigaste arbetserfarenhet anser hon vara den som fyrabarnsmamma.