Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / 2012 / Vad vill Mursi?

Vad vill Mursi?

Världens första riktigt mäktiga civilisation, med sina stolta pyramider som det enda kvarstående av antikens sju underverk, står just nu i en historiskt viktig brytpunkt. Egypten har på kort tid genomgått en fredlig folklig revolt, gjort sig fria från Mubaraks mångåriga despoti, skapat de första strukturerna för ett nytt styre, genomfört fria val, och fått sitt lands förste demokratiskt valde ledare. Muhammad Mursi är hans namn, och han kommer att gå till historien som… vad?

Situationen i Egypten förändras i dessa dagar mycket snabbt. Utvecklingen på ett års sikt har dock visat tydligt att hoppet om ett mer demokratiskt Egypten har tagit flera steg tillbaka. Efter Mubaraks fall stod det snabbt klart att endast det Muslimska Brödraskapet var tillräckligt strukturerade för att kunna förkroppsliga folkets längtan efter en ljusnande framtid. Det stor dock snart klart att Brödraskapets politiska väg skulle innebära avsevärda brister i religionsfrihet och jämställdhet. En opposition bestående av kristna, sekulära och liberala grupper insåg att deras inflytande över den politiska framtiden skulle bli minimalt, och valde därför snart att hoppa av den församling som utarbetat utkastet till landets nya konstitution.

Dekret orsakade kris

Den allvarligaste krisen för demokratin i Egypten kom dock när president Mursi den 22 november utfärdade det nu tillbakadragna dekret som i ett slag gav honom extraordinära befogenheter: makt att ta till alla medel för att skydda det nya styret, samt makt att inget av hans beslut skulle kunna upphävas fram till dess en ny konstitution kommit på plats. Ett dekret som enligt oppositionspolitikern och förre IAEA-ordföranden Mohamed ElBaradei gjorde Mursi till Egyptens nye farao.

En analys av de krafter som leder Muhammad Mursi visar på två tämligen motstridiga ideologiska spår. Det ena är tydligt islamistiskt. Mursi har varit aktiv i det Muslimska Brödraskapet sedan 1985, och han har suttit i fängelse för sin kamp för den islamistiska rörelsen. Själv har han varit försiktig med att smyga in sharia i samhället, men många av dem som lyft fram Mursi till valsegern är desto frimodigare i ambitionen att ge islam en mycket tydligare roll i samhälle och lagstiftning. Kretsen runt Mursi har även visat en avsevärt större fientlighet mot staten Israel än under Mubarak. Under de gångna veckornas öppna stridigheter i och omkring Gaza har Mursi gett ett mycket större stöd till sina islamistiska vänner i Hamas än vad som var tänkbart under föregående regim.

Skäl för optimism

Samtidigt finns det sådant som kan ge skäl för en större optimism. Mursi har under sju år levt i USA, där han tagit sin doktorsexamen. Två av hans barn är också födda där, och han kan mycket lätt relatera till amerikanska förhållanden och kultur. I en intervju i senaste numret av TIME berättar han också att han under de senaste månaderna haft god kontakt med Barack Obama, som Mursi beskriver som ”mycket hjälpsam, mycket hjälpsam”.

Dessa detaljer ger ett visst hopp om att de västorienterade och demokratiska sidorna hos Muhammad Mursi ska kunna segra över de extremistiska. Mursi har en uppenbar politisk talang, och har under sina månader vid makten lyckats vinna flera maktstrider till synes utan att ta alltför mycket stryk. Men samtidigt har han gett klart dubbeltydiga besked om sin egen maktposition och hur han ser på de mänskliga rättigheterna i landet framöver.

Att Mursi i lördags under starkt tryck valde att dra tillbaka sitt dekret kan i praktiken ändå få begränsad betydelse, då den nya konstitutionen ändå planeras hållas på utsatt dag, och då Högsta Domstolens domare redan hoppat av sina uppdrag i protest. Vi vet inte heller huruvida ett liknande dekret snart återkommer i modifierad form.

Ett möjligt folkligt uppvaknande

Oppositionen har dock förklarat att de bojkottar folkomröstningen. Detta agerande, tillsammans med mängder av egyptiska diplomater som förklarat att de vägrar hjälpa till med röstningen för utlandsboende gör att den nya konstitutionen och hela processen bakom den får ett mycket bräckligt folkligt stöd.

I ett större perspektiv utgör de sista veckornas händelser i Kairo kanske ändå det första tecknet på att den höst som på många håll följt den arabiska våren kanske snart passerat sin bottennivå. Kanske kan den innevarande arabiska vintern ge vika och ge rum för ett folkligt uppvaknande att islamismen inte var den räddning man hoppades på. Att vägen framåt istället går via en stadig demokratisk grund och tydligt etablerade mänskliga rättigheter.

Det som bland alla dagsaktuella frågor står klart är att det muslimska brödraskapets folkliga triumf redan mattats avsevärt, och att ett fortsatt maktinnehav kommer att ha ett klart försvagat stöd. Den stora fråga som kvarstår är: Vilken väg kommer Muhammad Mursi att välja i det läget? Svaret på den frågan känner troligtvis ingen. Knappast ens han själv.

Per Ewert

Om Per Ewert

avatar
Per Ewert är författare, debattör och fil mag. i historia och religionsvetenskap. Han undervisar vid den kristna friskolan Kungsgymnasiet.