Hem / Featured / Våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem – del 11

Våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem – del 11

Flera internationella konventioner har förbättrat skyddet för våld mot kvinnor världen över. Foto: Liv&Rätt:s bildbank

Detta är den sista delen i detta arbete där det straffrättsliga skyddet för våld mot kvinnor behandlats ur både ett juridiskt och ett praktiskt perspektiv. Syftet i denna uppsats har varit att beskriva den rättsliga regleringen och beskriva implementeringen av de internationella juridiska dokumenten och tillämpningen av den rättsliga regleringen.

I BrB 4:4a st. 2 har det skett lagändringar för att tillämpningen av bestämmelsen ska vara mer praktisk tillämpbar. Det är positivt att det finns ett kvinnligt straffrättsligt skydd i Sverige. På grund av att det finns ett behov av att specifikt komma åt mäns våld mot kvinnor. Vidare tar bestämmelsen hänsyn till kvinnans hela situation avseende kränkningens omfattning, frekvens och vanemässighet, vilket är ett sätt att komma åt upprepade våldsgärningar och våld i nära relationer. Kvinnofridsbestämmelsens tillämpningsområde är vid och flera olika brottskategorier omfattas. Det innebär att skyddslagstiftningen för de våldsutsatta är tillräcklig stark.

Den juridiska behandlingen visar att det existerar flera parallella regleringar gällande skyddet för mäns våld mot kvinnor. Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem världen om. Sverige har anslutit sig till flera juridiska dokument för att förstärka skyddet för de våldsutsatta. Europakonventionen, Istanbulkonventionen och Kvinnokonventionen har förbättrat skyddet för våld mot kvinnor. Att arbeta effektivt med de olika internationella juridiska dokumenten är något som behöver förbättras. I dag finns en liten allmän kännedom om de internationella skyddslagstiftningarna och de olika övervakningsmekanismerna som finns tillgängliga. Utredningen visar också på att de internationella dokumenten som har en konventionsövervakning, antingen genom en domstol eller genom en kommitté som aktivt tar emot klagomål är effektiva. Till exempel har Europakonventionen varit användbar genom rättspraxisen på området. Europadomstolen har ett särskilt mandat genom att de prövar medlemsstaters eventuella konventionsöverträdelser på området och på så sätt skapar ett minimiskydd i Europa. Kvinnokonventionen, däremot, har knappt använts för Sveriges del. Istanbulkonventionen är ett relativt nytt juridiskt dokument som troligtvis kommer att ytterligare förstärka skyddsstandarden i Europa. I dag är det dock få europeiska länder som skrivit på dokumentet och ratificerat den. Förhoppningsvis kommer fler länder att göra det.

När det kommer till den praktiska delen av att bekämpa våld mot kvinnor visar utredningen på att det är mycket som görs för de våldsutsatta i dag. Det finns olika barriärer för de våldsutsatta. Dels kan det känslomässigt vara svårt att lämna sin partner, dels kan det bero på saknad av alternativa utvägar såsom ekonomiska medel eller bristen på skyddsboenden. Samhällets olika tjänster är nödvändiga. Dock finns det en del regionala skillnader i bemötanden och tillgängliga tjänster runt om i landet. Nationella riktlinjer och strategier är därför behövliga. Det förebyggande arbetet har potential att utvecklas vidare och mer kan göras för att aktivt arbeta med våldsutövaren. Till exempel kan inrättandet av flera mansgrupper och alternativa behandlingsmetoder vara en väg framåt i att hjälpa våldsutövare att lära sig andra beteenden. NCKs arbete med att förstärka utbildning och kompetens är också något som bidrar till ett effektivare bekämpande mot våldet.

Som har framkommit i uppsatsen är att skyddslagstiftningen för våld mot kvinnor är tillräckligt stark i Sverige. Förhoppningsvis har denna uppsats bidragit till en bredare förståelse för de utmaningar som existerar i dag.

 

Broktawit Wubeshet, jurist

Om Redaktion Liv och Rätt

avatar