Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / Featured / Varför Sverige fick fri abort – del 13

Varför Sverige fick fri abort – del 13

Det här är del 13 i en artikelserie om svenska abortlagens tillkomst med utgångspunkt från Stefan Swärds doktorsavhandling ”Varför Sverige fick fri abort”.

Jönköpings-Posten hävdade 1965 att "massaborterna innebär dödandet av mänskligt liv"

Jönköpings-Posten hävdade 1965 att ”massaborterna innebär dödandet av mänskligt liv, förnekandet av rätten till liv, förnekelse av det ofödda barnets rätt att leva, ett förtrampande av människovärdet.”

Vi har nu i tolv artiklar granskat hur det gick till när Sverige svängde om från en restriktiv abortlagstiftning till fri abort. I den förra och tolfte artikeln började vi titta närmare på hur värderingar, tankemönster och argument förändrades. Den gamla abortlagstiftningen från 1938 och med en begränsad utvidgning 1946, byggde på ideologiska värderingar som uttrycktes i olika argument och i en sammanhållen världsbild. Detta förändrades under sextiotalet, och när nya lagen infördes 1974 var det värderingar och tänkesätt som framförallt hade förändrats.

I den här typen av opinionsförskjutningar spelar media en viktig roll. Jag har tidigare påpekat att den så kallade Polenaffären 1965 blev en avgörande händelse för att påverka allmänna opinionen. Det avslöjades i kvällspressen att svenska kvinnor åkte till Polen för att göra abort. Detta skapade en kritikstorm mot den rådande abortlagstiftningen som inte alls hade förekommit tidigare.

Media spelar en viktig roll i opinionsförskjutningarna och i min doktorsavhandling granskar jag särskilt den omsvängning som inträffade på ledarplats i ett antal ledande dagstidningar.

I början av sextiotalet argumenterade ingen tidning för fri abort. Ett decennium senare fanns det åtskilliga som gjorde det. Dessa åsiktsförändringar bottnade i en annan och ny definition av abortproblemet, vad som var alternativa policies och hur man värderade konsekvenserna av ett visst politiskt förslag. I min undersökning granskade jag särskilt ledare i Göteborgs Handels- och sjöfartstidning, Göteborgsposten, Vestmanlands Läns Tidning, Dala-Demokraten, Arbetarbladet och Jönköpings-Posten.

Folkpartistiska och frisinnade Jönköpings-Posten var en av de hätskaste motståndarna mot fri abort på ledarplats 1965. I sitt resonemang då hävdade man att ”det är viktigast med samhällets ansvar när det gäller positiva åtgärder i abortförebyggande syfte.” Dessutom hävdade man att ”massaborterna innebär dödandet av mänskligt liv, förnekandet av rätten till liv, förnekelse av det ofödda barnets rätt att leva, ett förtrampande av människovärdet.” Ett annat argument som tidningen lyfte fram var att ”bland mycket stora grupper av vårt folk råder en djup oro inför den skrämmande utveckling som nu är på gång.” ”Den existerande abortlagen innehåller långtgående medgivanden” – hävdade också Jönköpings-Posten. Argumenten var alltså att samhället istället ska satsa på förebyggande åtgärder, och att en restriktiv abortsyn har ett brett folkligt stöd. Man kallar det för skrämmande utveckling med abortliberaliseringen och det etiska argumentet var avgörande, inte döda mänskligt liv, ofödda barnen har rätt att leva. Existerande lag ger tillräcklig kompromiss.

Några år senare hade dock tidningen helt svängt i denna fråga. Nu hävdar tidningen att den nya lagom om fri abort innebär endast att riksdagen bekräftar den praxis som utvecklats under senare år. Vidare säger man att ”det är två oförenliga krav att förena i en abortsituation. Kvinnan ska råda över sin egen situation och fostret ska ha lagens skydd mot övergrepp. Enligt lagförslaget är en kompromiss nödvändig med innebörd att kvinnan visserligen har avgörandet i sin hand men att fostret ändå får ett visst skydd som förstärks ju längre tid som går av havandeskapet.” Det är inte någon än kvinnan själv som kan bedöma läget och avgöra detta. Jönköpings-Posten tycker också att det är bra att den byråkratiska handläggningen av abortärenden avskaffas. Det innebär förhörsprocedurer för kvinnor. Aborterna kan göras tidigare när byråkratin avskaffas och kvinnorna behöver inte längre möta negativa attityder hos sjukvårdspersonalen. Men Jönköpings-Posten slår fast: ”Abort måste förbli en nödfallsåtgärd. Kan aldrig accepteras som en preventivmetod i efterhand. Stora pengar bör satsas på att sprida upplysning mot en lättsinnig inställning”.

Socialdemokratiska Dala-Demokraten är också en av alla tidningar som under tidigt sextiotal kraftfullt tog avstånd från fri abort. Man skrev 1963: ”är det alldeles säkert att en kvinna som inför rädslan och förskräckelsen att vara med barn och därför begär abort, behåller rädslan och skräcken även sedan barnet blivit fött? Många ovälkomna barn möts med stor kärlek och omsorg och möter också en lycklig framtid.” Några andra argument var att läkarna inte går med på fri abort och de kan inte tvingas fullgöra fri abort. Man tyckte också att Sverige hade en generös lagstiftning när det gäller abort. Sociala skäl kan inte accepteras för abort, det är inte förenligt med ett välfärdssamhälle. Skyldigheter och ansvar måste också finnas i ett samhälle med stor valfrihet. Sjunkande antal legala aborter tyder inte på att lagstiftningen behöver utvidgas.

1974 hade dock tidningen som alla andra tidningar ändrat uppfattning på ledarplats. Man förde fram en rad argument för detta. Man skrev att ”den nuvarande lagstiftningen har enbart fördröjande inverkan och belastar hårt sjukvårdens resurser. Lagen är till formen förödmjukande för kvinnorna. Den omyndigförklarar dem.” Man förde också fram argumentet om opinionen, det finns stöd hos det svenska folket för fri abort. Människor behöver ta ansvar för en friare sexualmoral, och det gäller också abortfrågan. Den nya lagen myndigförklarar kvinnan. Att bygga ut den rådgivande verksamheten är dock viktigt. Dala-Demokraten menade också att ”beslutsfattarna har hunnit i kapp verkligheten. Idag råder i praktiken fri abort och lagen har urholkats.” Men tidningen betonar också att etiska och religiösa skäl mot abort måste respekteras. Tidningen funderade också över det faktum att aborter ytterst beror på brister i samhället och borde därför inte vara fria. Men då blir det så att i ett samhälle fullt av brister möter ovälkomna barn ingen lycklig framtid.

Dessa två tidningar på ledarplats är exempel på hur tidning efter tidning svängde i abortfrågan, från att vara abortmotståndare till att acceptera fri abort. Denna genomgång av argument visar att det handlade om en ändrad inställning och värderingar. Från att ha problematiserat aborterna, hänvisat till en restriktiv opinion, och argumenterat utifrån fostrets rättskydd, så hänvisar man ett decennium senare till förändrad rättspraxis och opinion, och att kvinnans val är den avgörande frågan, inte fostrets skydd. Tidigare menade man att det normala var att gravida kvinnor födde sitt barn, ett decennium senare var det normala att kvinnan skulle välja mellan födsel eller abort.

Stefan Swärd, doktorerade i statskunskap 1984 vid Stockholms universitet på avhandlingen ”Varför Sverige fick fri abort”.

Om Stefan Swärd

avatar