Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / Featured / Varför Sverige fick fri abort – del 15

Varför Sverige fick fri abort – del 15

Det här är del 15 i en artikelserie om svenska abortlagens tillkomst med utgångspunkt från Stefan Swärds doktorsavhandling ”Varför Sverige fick fri abort”.

Stefan Swärd, Varför Sverige fick fri abort

Tänkandet förändrades och en ny praxis och lagstiftning utvecklades när det gäller aborter. Den avgörande etiska frågan var och är fortfarande: det ofödda barnets människovärde och rättsskydd. Ska samhället skydda livet eller inte? Foto: Tatlana Vdb via CC by 2.0

Vi har nu i ett antal artiklar visat hur Sverige svängde om från en restriktiv abortsyn där abort betraktades som en nödfallsåtgärd i en undantagssituation, till att uppfattas som en rättighet för kvinnan. Det var en omsvängning som pågick under ett decennium och påverkade hela samhället.

I artikel 14 visade vi på det tänkesätt och argumentation som låg bakom den restriktiva abortlagstiftningen. Hur förändrades tänkandet när man började propagera för fri abort. Det ska vi fokusera i denna artikel.

Förändringen i abortlagstiftningen var uttryck för förändringar i värderingar, bedömningar, problembild och verklighetstolkning både hos beslutsfattare, opinionsbildare och allmänheten.

Bland annat skrev Socialstyrelsen så här i sitt remissvar 1971: ”De förslag som framlagts torde stå i överensstämmelse med förändringar i tänkesätt och värderingar som med allt större styrka gjort sig gällande under tiden efter tillkomsten av nuvarande lagstiftning och som avspeglar sig i den successivt förändrade praxis som utbildats på grundval av nuvarande författningsbestämmelser.”

Abortutredningen skrev i sitt betänkande 1971: ”Vissa inslag i de senaste årens abortdiskussioner tyder emellertid på att förtroendet för kvinnans ansvar är ett annat i dagens samhälle än tidigare och att förbudet mot abort inte längre har samma resonans i samhället som förut. … alltsedan abortlagens tillkomst har statsmakterna utgått från att de bör av allmänpreventiva skäl ställa upp förbud mot abort. Härigenom markeras att abort är förkastligt, och denna syn har färgat även de fall då samhället tillåter abort. Numera ter sig en sådan syn inhuman.”

Dessa citat visar tydligt de värderingsskiften som inträffade. Abort uppfattades inte längre som något förkastligt, som samhället skulle motverka. Det var uttryck för förändringar i tänkesätt och värderingar. En del tyckte denna utveckling var positiv. Framförallt den kristna opinionen var mycket skeptisk till denna utveckling.

När argumenten för fri abort alltmer slog igenom präglades de av vissa resonemang som ständigt upprepades. Ett viktigt argument var den praxis som utvecklades. Abortansökningarna beviljades mer och mer, och då blev det orimligt att hålla kvar en restriktiv lagstiftning. Abortbeslutet var svårt, men man menade att det inte var någon annan än den berörda kvinnan som kunde fatta beslutet. Fri abort legaliserar rådande förhållanden. När läkare skulle fatta beslutet om abort medförde det också olika praxis i olika delar av Sverige.

Den förändrade sexualmoralen nämndes i debatten. Om människor ska ta ansvar för en friare sexualmoral måste man även ta ansvar för aborterna.

Ett viktigt argument var en förändrad syn på kvinnor. En restriktiv abortlagstiftning är förödmjukande för kvinnorna, fri abort myndigförklarar dem. Abortbeslutet berör kvinnan mer än någon annan. Att kvinnan har rätt till sin egen kropp var ett argument som fördes fram, ett argument som aldrig användes tidigare.

Behovet av illegala aborter upphör med fri abort, illegala aborter utsätter desperata kvinnor för onödiga risker. Byråkratisk handläggning är förnedrande för kvinnor. Aborterna kan utföras tidigare om det inte är krångliga beslutsprocedurer.

Nya rön inom den medicinska forskningen fördes fram som ett viktigt argument. Nya och effektivare preventivmetoder har gjort det möjligt för kvinnan själv att bestämma när hon ska bli gravid. Nya preventivmedel har gjort gränsen mellan antikonception och abort mindre skarp.

Hur hanterades det etiska argumentet, att abort innebär ett utsläckande av mänskligt liv. Tanken på ett successivt växande rättsskydd för fostret fördes fram. Abort skulle tillåtas bara i särskilda fall efter den 18:e graviditetsveckan. Fostrets livsduglighet fördes fram som en princip. En annan aspekt av det etiska argumentet var ju att abort var ju redan tillåtet i vissa fall i den gamla lagstiftningen. Den nya lagen innebar bara att beslutet flyttades från läkare till kvinnan. Något verkligt rättsskydd fanns inte för fostret under den gamla lagstiftningen.

Detta är en sammanfattning av hur tänkandet förändrades och en ny praxis och lagstiftning utvecklades. Den avgörande etiska frågan var och är fortfarande, det ofödda barnets människovärde och rättsskydd. Ska samhället skydda livet eller inte? Den gamla abortlagen från 1938 var en kompromiss i denna fråga. Med den nya abortlagen släppte samhället helt tanken på att skydda ofödda barnets liv.

Stefan Swärd, doktorerade i statskunskap 1984 vid Stockholms universitet på avhandlingen ”Varför Sverige fick fri abort”.

Om Stefan Swärd

avatar