Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / Featured / Varför Sverige fick fri abort – del 18

Varför Sverige fick fri abort – del 18

Det här är del 18 i en artikelserie om svenska abortlagens tillkomst med utgångspunkt från Stefan Swärds doktorsavhandling ”Varför Sverige fick fri abort”.

Man behöver komma ihåg att utifrån ett kyrkohistoriskt perspektiv, har kristna kyrkan sedan 2000 år tillbaka kategoriskt försvarat det ofödda barnets rätt till liv. Urkyrkan tog upp kampen mot dåtidens abortpraxis och den avskyvärda praxisen att avliva nyfödda barn som inte var önskvärda. Den utveckling vi har sett bland kyrkor i Sverige, med ett accepterande av fri abort, är unikt utifrån ett kyrkohistoriskt perspektiv.

Man behöver komma ihåg att utifrån ett kyrkohistoriskt perspektiv, har kristna kyrkan sedan 2000 år tillbaka kategoriskt försvarat det ofödda barnets rätt till liv. Urkyrkan tog upp kampen mot dåtidens abortpraxis och den avskyvärda praxisen att avliva nyfödda barn som inte var önskvärda. Den utveckling vi har sett bland kyrkor i Sverige, med ett accepterande av fri abort, är unikt utifrån ett kyrkohistoriskt perspektiv.

Vi har nu i 17 artiklar granskat den svenska omläggningen av abortlagstiftningen, där fri abort beslutades av riksdagen i maj 1974. Vi har visat vilken dramatisk omställning i värderingar som detta var uttryck för. Den gamla uppfattningen om att utgångspunkten var att fostrets liv skulle skyddas fick ge vika, för att abort skulle betraktas som en rättighet för kvinnan. Här följer några avslutande reflektioner.

Det jag visar i min avhandling var abortfrågans religiösa dimensioner. Kristna organisationer, inklusive den socialdemokratiska broderskapsrörelsen, kämpade enhälligt mot en liberalisering av lagstiftningen. Det kristet präglade KDS (nuvarande Kristdemokraterna) var det politiska parti som mest konsekvent tog ställning mot fri abort. Men eftersom KDS inte satt med i riksdagen vid den här tidpunkten hamnade de utanför min analysram och granskades inte särskilt i avhandlingen. KDS dominerades vid denna tidpunkt av pingstvänner och högkyrkliga och där var uppfattningen att ett mer eller mindre totalt abortförbud var den enda rimliga hållningen. Fostret var ett mänskligt liv som skulle skyddas. Den kristna opinionen var inte bara uttryck för att man som kristen skulle värna om livet, i sin egen personliga livsstil. Abortfrågan handlade om skyddet för mänskligt liv och frågan kunde därför inte bara ses som en privat kristen moralfråga, det var en samhällsfråga. Samhället måste alltid ta ställning för livet. Alla opinionsmätningar och undersökningar av riksdagsledamöterna visar tydligt på en sak. Det var en stor skillnad på uppfattningen till fri abort beroende på om man var kristen eller inte. De kristna riksdagsledamöterna röstade i stor utsträckning nej till fri abort, det handlade då om de som var medlemmar i riksdagens kristna grupp. Opinionsmätningarna visade samma sak, de kristna var mycket mer skeptiskt inställda till fri abort.

Därför är en viktig förklaringsfaktor i min avhandling att den tilltagande sekulariseringen var en viktig orsak till varför Sverige fick fri abort. Man bör då också påpeka att de kristna riksdagsledamöterna var kraftigt överrepresenterade inom de borgerliga partierna. Hade vi haft en borgerlig regering 1974 hade de inte lagt fram en proposition för riksdagen med förslaget om fri abort. Vid denna tidpunkt var det bara en vänsterregering som kunde lägga fram ett sådant förslag. Den kristna opinionen var välorganiserad och det var ärkebiskopen i spetsen för kampen mot fri abort. Det fanns olika falanger inom kristenheten, en del var för ett nästintill ett abortförbud, det var den rådande uppfattningen inom t.ex. pingströrelsen och KDS. Den breda kristna linjen som drevs av Ärkebiskopen, och bl.a. med stöd av Svenska Missionsförbundet, ville inte ha en lika tydlig lagstiftning, men innebar ett klart och kategoriskt nej till fri abort. Fostrets rättsskydd skulle även fortsättningsvis vara den ledande principen.

När vi nu tittar på dessa frågor i backspegeln, drygt 40 år efteråt, finner man stöd för tesen, att kristna gör som alla andra, dock med en rejäl eftersläpning. Svenska kyrkan står tydligt idag för vår abortlagstiftning och den fria aborten. Man har dramatiskt förändrat sin inställning sedan 1974. Men samma förändring har också inträffat bland frikyrkorna. Abortfrågan uppfattas som känslig och därför hanteras den med stor försiktighet, och någon tydlig kritik mot abortlagen kommer sällan idag från frikyrkligt håll. Vi gör som alla andra, fast 20 år efteråt, kan vara en bra sammanfattning av utvecklingen. I dagens klimat har en problematisering av fria aborten och ett försvar för ofödda barnets människovärde framförallt kommit från trosrörelsen och Katolska kyrkan. Tiderna förändras. Man behöver komma ihåg att utifrån ett kyrkohistoriskt perspektiv, har kristna kyrkan sedan 2000 år tillbaka kategoriskt försvarat det ofödda barnets rätt till liv. Urkyrkan tog upp kampen mot dåtidens abortpraxis och den avskyvärda praxisen att avliva nyfödda barn som inte var önskvärda. Den utveckling vi har sett bland kyrkor i Sverige, med ett accepterande av fri abort, är unikt utifrån ett kyrkohistoriskt perspektiv.

Stefan Swärd, doktorerade i statskunskap 1984 vid Stockholms universitet på avhandlingen ”Varför Sverige fick fri abort”.

Om Stefan Swärd

avatar