Här hittar du artiklar tidigare utgivna på Människovärdes nättidning Liv&Rätt.

Hem / Featured / Varför Sverige fick fri abort – del 7

Varför Sverige fick fri abort – del 7

Det här är del 7 i en artikelserie om svenska abortlagens tillkomst med utgångspunkt från Stefan Swärds doktorsavhandling ”Varför Sverige fick fri abort”.

Varför sverige fick fri abort - artikelserie i Liv&Rätt

Abortutredningen använde ett språkbruk där abort handlar om att opereras, som vilket medicinskt ingrepp som helst. Men man ville inte att abort skulle vara en beställningsoperation och därför behöll man prövningsförfarandet.

Efter sex och ett halvt års utredande offentliggjordes alltså abortutredningens betänkande i september 1971. Det var efterlängtat från många håll. Det var dock svårt att tolka utredningsbetänkandet. Var det ett förslag om fri abort eller inte? I motiveringarna till utredningsförslaget sägs det mycket klart att det är kvinnan som ska fatta beslutet, alltså fri abort. Utredningen skrev: ”för den kvinna, som är gravid men inte vill ta ansvaret att föda, innebär hennes graviditet sådana påfrestningar, att hon lämpligen bör vara tillförsäkrad en i lag inskriven rätt att bli opererad”. På det sättet kan man sammanfatta abortkommitténs grundsyn på abortproblemet. De etiska motiveringar som var grundvalen för den gamla abortlagen hade helt övergivits. Istället för att ha en strikt syn på människolivets tillkomst vid befruktningen, har man ett så kallad dynamisk syn på människolivets tillblivande.

Men trots grundsynen att kvinnan har rätt till abort när hon så önskar, formulerades lagförslaget ändå som en villkorsbunden abort. En abortansökan skulle även i fortsättningen prövas och rätten till abort fastställas av en lokal nämnd. Abort borde beviljas om fostret är skadat, eller om graviditeten uppkommit genom en olaglig handling, eller om det vore oskäligt betungande för kvinnan att hennes graviditet fortsätter. Denna tredje indikation, ”oskäligt betungande”, var en sorts uppsamlingsparagraf som skulle täcka in alla skäl som kunde motivera en abort.

Abortutredningen föreslog att som en grundprincip vid prövningen av kvinnans abortansökan ska gälla att: ”frågan om operation av henne bör bedömas med utgångspunkt i att hon inte är skyldig att finna sig i att hennes graviditet fortsätter. Finner hon, att hon bör underkasta sig operation hellre än att ta ansvaret att föda gäller därför som princip att hon opereras.”

Det är värt att notera det språkbruk som abortutredningen använder, att genomföra en abort handlar om att opereras. Man använder ett språkbruk så att det låter som vilket medicinskt ingrepp som helst.

Abortutredningens förslag går en smal balansgång. Man ville inte att abort skulle vara en beställningsoperation och därför vill man behålla prövningsförfarandet. Man vände sig emot att ”kvinnan opereras enbart på begäran och utan hänsyn till de i det enskilda fallet förbundna riskerna med operation”. Risker av fysisk eller psykisk natur för kvinnan kan hindra att hon opereras.

En fri abort med lite begränsningar, så skulle man kunna beteckna abortkommitténs förslag till ny abortlag.

Tanken på ganska strikta tidsgränser för aborter övergav man under utredningens gång. Tidigare hade ju lanserats tanken att ha tolfte graviditetsveckan som en tidsgräns inom vilken det skulle vara lättare att få abort. Anledningen till varför man övergav 12:e graviditetsveckan som en gräns för fri eller nästan fri abort, var att det var svårt att fastställa exakt graviditetsvecka samt att man ville inte pressa kvinnan till ett förhastat beslut.

Abortkommittén lyckades inte att skapa en enighet kring det kompromissbeslut man fattade. Socialdemokraten Görel Alm tyckte att betänkandet blev en halvmesyr, det borde klarare sägas att det var kvinnan själv som skulle fatta beslutet om abort eller inte. Ett eventuellt prövningsförfarande skulle bara fylla en rådgivande funktion enligt Alm.

Moderata samlingspartiets representant i abortutredningen, Astrid Kristensson, reserverade sig också. Hon ville behålla abortlagen som en undantagslagstiftning. Ett principiellt rättsskydd för fostret borde vara kvar i lagen och tillstånd till abort skulle bevilja på indikationer. Under de första tolv graviditetsveckorna skulle lagen tillämpas liberalt enligt rådande praxis. Efter tolfte graviditetsveckan skulle det dock vara en mer restriktiv tillämpning av lagen. Man bör dock notera att eftersom Astrid Kristensson accepterade rådande praxis när det gällde abortlagens tillämpning, som godkände 96 procent av alla abortansökningar, så var det i praktiken inte så stor skillnad mellan hennes reservation och Görel Alms plädering för en helt fri abort.

Abortutredningens betänkande skapade en stor uppmärksamhet. Mediauppmärksamheten blev stor och ett stort antal ledarkommentarer delgav sina synpunkter på lagförslaget.

Statliga utredningar brukar remissbehandlas och det gällde naturligtvis även för denna utredning. Det innebär att en rad olika organisationer, myndigheter och experter, och andra intressenter får ge synpunkter på förslaget från utredningen. Abortbetänkandet förde med sig många remissvar som väntat. Remissinstanserna var i regel mycket kritiska till utredningsförslaget. De som ville ha fri abort tyckte inte att utredningsförslaget var tillräckligt konsekvent då man ville behålla ett prövningsförfarande.

De remissinstanser som var kritiska till en liberalisering av abortlagstiftningen var mycket kritiska till utredningsbetänkandet därför att man helt förbisåg fostrets rätt till liv. Det var många kristna organisationer som lämnat in remissvar och de fördömde lagförslaget enhälligt, därför att det bara tog hänsyn till kvinnans intressen och helt bortsåg fostrets rätt liv. Man önskade en ny abortutredning utifrån etiska utgångspunkter.

Trots dessa diskussioner så innebär utredningsbetänkandet från den statliga abortkommittén ett stort steg i riktning mot fri abort i Sverige. I nästa artikel kommer vi att skildra nästa steg i processen i riktning mot fri abort i Sverige.

Stefan Swärd, doktorerade i statskunskap 1984 vid Stockholms universitet på avhandlingen ”Varför Sverige fick fri abort”.

Om Stefan Swärd

avatar